Trädgårdsnäring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trädgårdsnäring

1. Den svenska trädgårdsnäringen består av flera fristående delar. Den kan delas upp i hortikulturell primärproduktion, utemiljöbranschen och fritidsodling. En branschbeskrivning genomförd 2012 visar att den samlade produktionen av varor och tjänster omfattar cirka 30 miljarder svenska kronor fördelat på 7 miljarder kronor i hortikulturell produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter och cirka 22 miljarder kronor av utemiljötjänster. (källa)
2. Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen. (källa)
3. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är en politiskt obunden intresse- och företagarorganisation för företagare inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäringen och andra företagare som har sin bas i landsbygden, till exempel landsbygdsturism, entreprenad och livsmedelsförädling. Organisationen bildades 1971 genom en sammanslagning av de båda lantbruksorganisationerna Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Sveriges Lantbruksförbund. LRF hade 2011 över 170 000 medlemmar. (källa)
4. Gréen var ordförande i trädgårdsyrkets lärlingsnämnd 1948–1960, trädgårdsnäringens yrkesnämnd 1960–1975, ordförande eller ledamot i ett flertal styrelser för trädgårdssammanslutningar och ledamot av 1946 års trädgårdsundervisningskommitté. Han blev 1962 ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Han skrev handböcker i trädgårdsodling och angränsande ämnen, var medarbetare i större fackarbeten, i fack- och dagspress samt i radio och television. (källa)
5. Magnusson var suppleant i Lantmanna- och borgarepartiets förtroenderåd, ledamot av Allmänna valmansförbundets överstyrelse och suppleant i dess arbetsutskott. I riksdagen skrev han 136 egna motioner företrädesvis om jordbrukets, särskilt trädgårdsnäringens, problem, tex tullskydd, kreditstöd och utbildning. Andra ämnen var sjukvård, skatter, skolundervisning i naturskydd och begränsning av gifta kvinnors innehav av statstjänst och allmänna uppdrag. Han gjorde även sjutton interpellationer som upphävande osttillverkningsförbudet (1917), om åtgärder av för en tidsenlig emigrationslagstiftning samt om frågor kring naturskydd och kulturminnesvård, t ex skyddande av Kungsträdgården i Stockholm och Lina myr på Gotland. (källa)
6. Trädgårdsnäringens Riksförbund TRF. (källa)