Trähusbebyggelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trähusbebyggelse

1. Hagalund grundades som förstad till Stockholm längs Norra stambanan och var municipalsamhälle under namnet (Nya) Hagalund i Solna landskommun från 29 september 1899 till nyåret 1943, då det gick upp i den nybildade Solna stad. Den gamla trähusbebyggelsen uppfattades av somliga som en kåkstad och revs nästan helt och hållet på 1960-talet, men är förevigad inte minst i konstnären Olle Olssons målningar och i fotografen Björn Breitholtz bilder i boken Hagalund - ett svunnet 50-tal. Olle Olsson var född och bodde i Hagalund hela sitt liv. Han signerade sina tavlor med namnet Olle Olsson Hagalund. (källa)
2. Per Arenbechius omnämndes även som kvarnägare av Michel Jöranssons kvarn och Fatburan. Området kring Nytorget och Hammarby sjö blev ett centrum för textilnäringen i Stockholms tidiga industrialisering. Än idag finns äldre arbetarbostäder i trä och sten bevarade längs med torgets östra sida och är ett av Stockholms värdefulla kulturreservat. Husen upprustades under 1970-talet. Torget spelar en central roll i Per Anders Fogelströms romaner i "stadenserien" (se Mina drömmars stad). Trähusbebyggelsen sträckte sig från Nytorget upp mot Vita Bergen, men den kontakten bröts när Renstiernas gata sprängdes ner på 1930-talet. (källa)
3. Anledningen till att stilen kallas schweizerstil är att den ursprungliga idén hämtades från den lantliga trähusbebyggelsen i Schweiz, som även de hade dekorativt utformade trädetaljer, gärna synligt timmer och sadeltak med rejält tilltagna taksprång. Denna stil kallas på engelska "cottage style" eller "Swiss chalet style". (källa)
4. År 1646 tog Drottning Kristina initiativet att inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän på öns sydvästra udde. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som fungerade som sjukstugor för båtsmän. Det var början till en egen liten stadsdel på ön, Djurgårdsstaden. Stadsdelen fungerade senare som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet. Varvet började sin verksamhet 1735 och byggde fartyg fram till 1979. I samband med Allmänna konst- och industriutställningen 1897 föreslogs att man skulle riva alla de "oansenliga träkåkar, af vilka endast ett par från Bellmans dagar äger någon kulturhistorisk märkvärdighet". Dessbättre förverkligades inte förslaget och idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll som huvudsakligen består av trähusbebyggelse från 1700-talet. (källa)
5. En ny kyrka invigdes 1803 och Tromsö blev biskopsdöme 1804, men biskopen bosatte sig inte där förrän 1834. 1807 hade staden bara knappt 100 invånare. Så småningom fick Tromsö en del administrativa uppgifter. Staden växte på 1820–1830-talen bland annat på grund av ishavsfångst och blev ett centrum för Troms. 1830 hade Tromsö 1 200 invånare. Kyrkan blev flyttad 1861 (nuvarande Elverhøy kyrka) och Tromsö domkyrka invigdes, som är en långhuskyrka i trä i nygotisk stil. I centrala Tromsö finns fortfarande kvar en del gammal trähusbebyggelse från cirka 1820. 1867 startades fasta lokala båtlinjer mellan Tromsö och alla småplatser runt staden. Staden fick en starkare position som centrum i de mellersta delarna av Troms. Tromsö Museum öppnade 1872. Macks Ølbryggeri startades 1877 och var fram till 2000 världens nordligaste bryggeri. Första Hurtigruten kom till Tromsö 5 juli 1893. (källa)
6. Wickström utexaminerad från Tekniska högskolan i Helsingfors 1966. Han var anställd vid Reima och Raili Pietiläs arkitektbyrå i Helsingfors 1964–1966 och sektionschef vid Helsingfors generalplansavdelning 1968–1974. Sin stora insats gjorde han som stridbar stadsarkitekt i Mariehamn 1974–2006. Han kämpade hårt för att bevara äldre trähusbebyggelse och kom att sätta sin prägel på det nya byggnadsskicket i varsamt traditionell stil. Han ritade många hus i Mariehamn och på den åländska landsbygden. Bland hans arbeten, byggda för att samspela med den omkringliggande naturen, märks Ålands jakt- och fiskemuseum i Eckerö (1995), Baltichallen (1998), skärgårdsmuseet i Lappo, Brändö, och finansmannen Anders Wiklöfs storslagna anläggning Andersudde (1993–2006) på Järsö i Lemland. Wickström blev flerfaldigt belönad för sin kulturinsats, bland annat med Finlands Arkitektförbunds pris 1984 och Ålands kulturstiftelses pris 1988. (källa)
7. Kvarteret Lars i Ronneby anlades efter 1864 års stadsbrand och hela det historiska kvarteret tillsammans med den västra delen av innerstaden omfattas av fornlämningen RAÄ Ronneby 214:1 som utgör den medeltida stadens utsträckning. Under 1800-talet var kvarteret stadens viktigaste ör handels- och hantverksverksamheterna vilket återspeglas i kvarterets för tiden ovanligt höga taxeringsvärde. Längs Kungsgatan byggde skollärare P. M. Sandstedt 1865 ett bostads- och handelshus som 1873 togs över av bokhandlare Gustaf Berling. 1903 byggdes bokhandeln ut med tryckeri och bokbinderi i innergårdens före detta bakstuga. Bokhandeln levde vidare i samma byggnad fram till mitten av 1900-talet innan butiken flyttade till den södra sidan av kvarteret i det senare uppförda EPA-varuhuset. Den ursprungliga byggnaden för bokhandeln var i sin arkitektur mycket representativ för den trähusbebyggelse som uppfördes efter stadsbranden 1864 och har genom sin offentliga karaktär fått en lokalt stor betydelse för Ronnebybornas uppfattning av staden. Byggnaden totalförstördes vid en brand i september 2015. (källa)
8. Innerstaden präglas än i dag av låg trähusbebyggelse från förra sekelskiftet. (källa)
9. Vid 1870-talet hade flera bostadshus samt Franska reformerta kyrkan tillkommit i anslutning till Grev Turegatan och Humlegårdsgatan. För övrigt dominerade låg trähusbebyggelse. I slutet av 1800-talet uppstod en regelrätt byggboom kring Stureplan. Sperlingens backens 18 fastigheter började bebyggas med påkostade stenhus och den idag välkända fasadfronten mot Stureplan 2–6 skapades mellan 1883 och 1897 på initiativ av industrimannan Johan August Bång. Ett av husen bär även hans namn: Bångska palatset, ritat 1883 av arkitekt Adolf Emil Melander. (källa)
10. Kvarterets trähusbebyggelse inramar Stora Torgets östra del. Byggnaderna vänder sig mot torget med representativa fasader med pilastrar, tandsnittsfriser och frontespiser. Eftersom bottenvåningen inrymmer flera olika butiker präglar skyltarna en stor del av fasaduttrycket. Gårdsfasaderna är enkla utan någon direkt utsmyckning. Gårdsytan mellan bostadshusen och ekonomilängan är satt med gatsten. Byggnaderna är uppförda under 1800-talets förra hälft i tidstypisk panelarkitektur med empiretidens formspråk och med en yttre planläggning och funktionsdelning, som är karaktäristisk för handelsgården. Byggnaderna har gulmålade träfasader med vita snickeridetaljer och utsmyckningar. På takfallen mot gården finns takfönster. Gårdsfasaden i miljöns norra del är ombyggd och har flera olika fönstertyper. (källa)