Trästolpe Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trästolpe

1. Året 922 beskrev den arabiske krönikören, resenären och författaren Ibn Fadhlan en nordisk offerceremoni vid floden Volga. Nordbon tog med sig bröd, kött, lök, mjölk och rusdryck till en upprest, hög trästolpe med ett inskuret människoliknande ansikte. Runt stolpen stod små träfigurer och utanför dessa höga trästolpar. Nordbon kastade sig ner på jorden framför den stora figuren och bad om god handel. De små figurerna kallade han "vår herres hustrur, döttrar och söner" vilka han bad att de skulle frambära hans böner. Blev bönen hörd lät nordbon slakta ett antal djur. En del av köttet skänktes bort, det andra kastades mellan den höga trästolpen och de lägre stolparna medan däremot huvudena hängdes upp. (källa)
2. I Sverige användes milstolpar från 1649 års Gästgivarordning till 1890-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. Genom stormaktstidens ökande centralförvaltning och ökande resande, hade belastningen på allmogens skjutsplikt nått outhärdliga nivåer och en lindring var oundgänglig. Det skedde genom att Kronan införde (och strikt tillämpade) traktamenten och resepenningar till sina ämbetsmän, vilket i sin tur skapade behov av kunskap om avstånd i landet. Tidigare användes landskapsmilar, som skiljde sig från landskap till landskap. Att överge de gamla bekanta och erkända olika landskapsmilarna och övergå till en enda gemensam mil, krävde konkreta och erkända markeringar som kunde vinna allmogens förtroende. Lösningen blev milstolpar, något som funnits i Europa under Romartiden och därefter i Danmark under 1500-talet. Vanligen sattes en större stolpe upp vid varje hel mil, och mindre stolpar som markerade halva och fjärdedels mil. På sina håll sattes två trästolpar upp på helmilplats, en på var sida av vägen. Det är då svensk gammal mil som avses, vilket motsvarade 18000 alnar, alltså cirka 10 688 meter. (källa)
3. Galge är en anordning för hängning och består av en enda eller 2–3 trästolpar med en därpå ovantill rätvinkligt anbragt tvärbjälke, i det senare fallet kan galgen även vila på ett murat postament. Ursprungligen användes för upphängning, av åt gudarna offrade människor eller rovdjur, helt enkelt ett högt träd med elastiska grenar (därav dels uttrycket vippgalge, dels lagtermen "dömas til gren ok galgha"). (källa)