Trafik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trafik

1. "Vi ska ha trafik på mål"Betyder: En dum fråga till och jag går härifrån. (källa)
2. En gata är en väg i stadsmiljö, ett långsträckt stycke av markytan i en stad, avsedd att främja trafik, av gående eller fordon, och därmed sammanlänka olika regioner och fastigheter i staden. Ordet gata syftade ursprungligen på en väg som gick mellan inhägnader, exempelvis hagar, tomter eller byggnader. Ordet väg används idag framförallt om landsvägar. En smal gata avgränsad av höga murar eller hus kallas gränd. En gata som endast på ett ställe har kontakt med det övriga vägnätet kallas återvändsgata. (källa)
3. Driftplats (JTF). "Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen". Det betyder ett spårområde, där en tågklarerare kan ändra tågens väg genom växlar och styra signaler, vanligen genom ett ställverk (järnväg). Stora driftplatser indelas i driftplatsdelar. Den enklaste driftplatsen har inga växlar och en stor driftplats kan bestå av en hel bangård. Driftplats hette i den äldre säkerhetsinstruktionen SÄO station. Vissa driftplatser har en speciell funktion (ej definierade i JTF): Krysstation. där ett tåg på en dubbelspårig järnväg kan byta från höger- till vänsterspår eller vice versa. En berömd typisk krysstation är Clapham Junction i London, där tågen från Waterloo station och Victoria station (båda säckstationer, se nedan) möts i en tvåplanskorsning. I Sverige brukar två korsande banor anslutas så att den mindre banan ansluter sig till den större i båda ändar. Hässleholms centralstation är en typisk sådan station. På högbelastade avsnitt har krysstationer ersatts av en bro eller tunnel tåg kan byta "sida" utan att störa övrig trafik, till exempel mellan Årstaberg och Älvsjö där Nynäsbanans anslutning går i en tunnel. (källa)
4. Redan från början var vissa godstransporter så stora så att man införde systemtåg anpassade till ett visst godsslag i fasta turer från leverantör till kund. En del järnvägar byggdes främst för sådan trafik. De första stora systemtågen i Sverige var malmtågen Kiruna - Narvik och Kiruna - Luleå. Dessa står fortfarande för cirka 20 procent av transportarbetet i Sverige (se ref Godstrafik på järnväg nedan). (källa)
5. Gratistidningarna kan indelas i trafik-, ställ- och hemdistribuerade. (källa)
6. Under de senaste decennierna har grusvägarnas andel av det allmänna vägnätet minskat allt stadigare, delvis till följd av regionalpolitiska satsningar som inbegriper asfalteringar, delvis till följd av ökad trafik även på det mindre vägnätet vilket tvingat fram beläggningar. Ett exempel på detta är Gotland, där man under ökat tryck från turisttrafiken under sommarhalvåret, och för att förhindra dammoln som sliter på fordonen, i början av 1990-talet valde att belägga alla allmänna vägar. (källa)
7. Anställd på flyg som går i internationell trafik, ska betala skatt i Sverige. (källa)
8. En fotgängare eller gångtrafikant är en person som går till fots i trafiken. I den svenska trafikförordningen används genomgående termen gående, men fotgängare torde fortfarande vara mer använt i vanligt språkbruk. (källa)
9. Ett gångfartsområde, tidigare gårdsgata, är ett område (ofta gata eller torg) där all trafik sker på de gåendes villkor. Fordon, dvs. även cyklar, får inte köras fortare än gångfart, föraren har väjningsplikt mot gående och fordon får bara parkeras på särskilt anordnade parkeringsplatser. Till skillnad från en gågata är det dock inte förbjudet med motordriven genomfartstrafik. (källa)