Trafikförsörjning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trafikförsörjning

1. En god trafikförsörjning säkerställdes genom Nynäsvägen som 1975 fick motorvägsstandard på sträckan Gubbängen - Handen och genom på- och avfart vid trafikplats Jordbro. Från norr och nordväst kopplades industriområdet till Södertörnsleden som väntades bli utbyggd för högre trafikbelastning ända fram till E4/E20 (fortfarande 2021 är utbyggnaden inte helt genomfört). Kommunen beslöt även att bygga ut ett befintligt industrispår till Nynäsbanan. Huvudvägar inom området är Lillsjövägen, Dåntorpsvägen, Rörvägen, Dryckesvägen, Armaturvägen och Lagervägen. (källa)
2. I 1946 års cityplan bestämdes att Sveavägen, genom en biltunnel under de södra Klarakvarteren, skulle knytas ihop med Centralbron via Tegelbacken. I City 62 tillkom dessutom en tunnelförgrening av Klaratunneln österut. Den skulle mynna i en breddad Jakobsbergsgatan. Därifrån kunde trafiken välja mellan två alternativ. Antingen rakt österut på denna gata ned till Norrlandsgatan för en fortsättning vidare mot Stureplan norrut respektive Kungsträdgården/Norrmalmstorg söderut. Eller direkt efter tunnelmynningen svänga söderut via en gata genom det kvarter där dagens Mood-Gallerian är belägen, för en förbindelse till Mäster Samuelsgatan (ungefär där tunnemynningen befinner sig idag men på ett högre plan). På en breddad och upphöjd Mäster Samuelsgatan kunde trafiken fortsätta österut, först på en bro över Norrlandsgatan och sedan över ännu en bro över Birger Jarlsgatan. Den skulle därefter korsa Riddargatan och gå vidare parallellt med Grev Turegatan genom det stora kvarteret strax öster om denna gata, upp mot Humlegårdsgatan och Östermalmstorg. Denna trafikförsörjning till Östermalm kom sedan i City 67 att flyttats något norrut. Jakobsbergsgatan fick överta Mäster Samuelgatans roll och fortsätta över Birger Jarlsgatan med sitt östra brofäste där Grev Turegatan och Riddargatan idag mynnar ut. Därefter skulle fortsättningen bli ungefär den samma, parallellt med Grev Turegatan. I 1977 års plan fick tunneln istället göra en krök och mynna i en Mäster Samuelsgatan på sin ursprungliga nivå och utan fortsättning mot Östermalm. (källa)
3. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan vara organiserade av regionen, som kommunalförbund eller i gemensam nämnd, men i praktiken förekommer bara regioner och kommunalförbund. RKM ska regelbundet - åtminstone en gång per mandatperiod - utarbeta trafikförsörjningsprogram med de mål och krav för kollektivtrafiken som skall gälla i länet. Utifrån trafikförsörjningsprogrammets krav tas formella beslut om allmän trafikplikt för enskilda linjer eller områden, vilket betyder att myndigheten åtar sig att försörja samhället med en viss trafik under en period. Själva trafikförsörjningen kan sedan ske genom upphandling, vilket är vanligast, eller i egen regi. "Allmän trafikplikt" är en EU-term (översatt från Public Service Obligation, som snarare kan översättas "Offentlig trafikförpliktelse"), och betyder att politikerna ser det som en förpliktelse att ordna trafik med vissa turtäthet på vissa sträckor. (källa)
4. Tunnelprojektet blev hösten och vintern 1959-1960 föremål för en offentlig debatt. Handelskammaren menade bland annat att "...en god miljö i city förutsatte en begränsning av biltrafiken och tunneln skulle pumpa en koncentrerad trafikström direkt in i stadskärnan". Även från högerhåll (dåvarande högerpartiet, nu moderaterna) yrkades att tunneln skulle utgå ur trafikledsplanen, men med handlingsfrihet för en framtida tunnel. Socialdemokraterna och folkpartiet var anhängare till tunnelprojektet och delade teknikernas uppfattning att en tunnel var nödvändig för citys trafikförsörjning. (källa)