Trafikunderlag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trafikunderlag

1. Runt 1910-talets början var det en önskan inom SJ att dra ned på driftskostnader, inklusive den för importerat kol. För längre sträckor med kraftigare trafikflöden ansågs eldrift lämplig. Andra sträckor med lägre trafikunderlag ansågs behöva andra framdrivningsformer. Till detta ändamål levererades 1912 två dieselmotorvagnar med dieselelektrisk framdrivning, sannolikt de första sådana i världen. Ett flertal dieselelektriska motorvagnar beställdes huvudsakligen av svenska enskilda järnvägar. 1914 tillkom F-loket som var Sveriges största ånglok. Järnvägsolyckan i Getå, Nordens dittills största järnvägsolycka, inträffade 1 oktober 1918. Officiellt omkom 41 personer i olyckan, men det är troligt att minst 42 miste livet. (källa)
2. I maj 1994 föreslog Per Kågeson för Vägverket att bygga 2+1-vägar med mitträcke som ett sätt att till låg kostnad nå hög trafiksäkerhet på vägsträckor med för lågt trafikunderlag för att motivera motorväg. Förslaget mottogs negativt vilket fick Kågeson att publicera en debattartikel om saken . Först 1998, sedan Claes Tingvall tillträtt som trafiksäkerhetsdirektör, prövade Vägverket 2+1 med mitträcke på E4 norr om Gävle, en sträcka som Kågeson framhållit som särskilt lämpad. Kågeson var 1999–2010 ledamot av Vägverkets trafiksäkerhetsråd. (källa)
3. Under större delen av 1900-talet nöjde man sig med perronger för 8-10-vagnarståg. När trafikunderlaget ökade satte man in flera tåg och fick tätare avgångar. Detsamma gällde tunnelbanorna, men där hade man ofta tagit till ordentligt när man från början byggde perrongerna, eftersom det är nästan omöjligt att förlänga underjordiska perronger. Det har dock gjorts för Medborgarplatsens station i Stockholm 1950, vilket krävde en lång stängning av stationen. (källa)
4. Klampenborg station är en järnvägsstation i Klampenborg i Gentofte kommun norr om Köpenhamn. Stationen har två perronger, varav den ena utgör ändstation för Köpenhamns S-tåg. Den andra perrongen betjänas av Re-tåg (Öresundstågen räknas inom Danmark som Re-tog eller regionaltog), som fortsätter mot Helsingør. Från mitten av september till slutet av mars är trafikunderlaget ganska litet, men när Bakkens nöjesfält med gratis inträde är öppet får stationen genast fler av- och på-stigande passagerare. (källa)
5. Banan invigdes med pompa och ståt den 1 maj 1910. Den rullande materielen hyrdes från Statens Järnvägar (SJ). De vanligaste loken var SJ litt Da och litt W. Banan utnyttjades flitigt på somrarna, men råkade snabbt i ekonomiska svårigheter, då trafikunderlaget var begränsat under resten av året. Redan på senhösten 1914 trädde järnvägsbolaget i likvidation, och trafiken lades ner över vintern 1914–15. Trafiken återupptogs dock den 15 mars 1915. SJ löste in banan den 1 januari 1920 för 360 000 kronor, till stor lättnad för de tidigare ägarna. Banan elektrifierades år 1937, och det vanligaste loket var då litt Pb samt litt D. På 1950-talet ersattes tågen av rälsbussar av typ Y6. (källa)