Trakta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trakta

1. Traktat är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten. Olika traktat som ryms under termen är bland annat konventioner, fördrag, akter, pakter, statuter, protokoll, stadgor, konstitutioner, utbyte av ministeriella noter, "agreed minutes" och "memoranda of agreement". Subjekt till den internationella rätten som kommer i fråga är stater och internationella organisationer. Traktater mellan stater regleras i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. Traktater där åtminstone en part är ett annat subjekt till den internationella rätten än en stat, det vill säga en internationell organisation, regleras i den kompletterande Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan av den 21 mars 1986, som är en anpassning av 1969 års konvention. Bindande traktater ska följas i enlighet med pacta sunt servanda. (källa)
2. En traktat är en liten propagandistisk skrift, oftast religiös (kristen) men kan även vara politisk. En typisk religiös traktat var moraliskt uppbygglig, snarare än teologiskt spetsfundig. Under 1800-talet bildades särskilda traktatsällskap vars verksamhet var kristen mission genom produktion och spridande av traktater. Ett viktigt centrum för denna rörelse, som spred sig över hela västvärlden, var London-baserade Religious Tract Society bildat 1799. Många av de traktat som spreds i Sverige var ursprungligen brittiska och hade ett reformert, icke-lutherskt innehåll. (källa)
3. Medlemmarna av Oxfordrörelsen kallas ibland Traktarianer, vilket syftar på de traktat som rörelsen producerade mellan åren 1833 till 1841. (källa)
4. Efter riksdagens slut kom med anledning av sjuårskrigets utbrott den europeiska storpolitiken med sina lockelser till Sverige. De förbundna makterna, Frankrike och Österrike, önskade Sveriges deltagande på deras sida för att lugna de tyske protestanterna. Höpken hade dittills stått i nära förbindelse med Frankrike och 1754 förnyat vänskapsfördraget med denna makt på 10 år, fastän det gamla fördraget utlöpte först 1758. Han hade 1756 med anledning av sjökriget mellan England och Frankrike slutit en traktat om väpnad neutralitet med Danmark, närmast riktad mot Englands angrepp mot den neutrala handeln och sjöfarten. Nu ansåg han sig utan fara kunna gå Frankrike ännu ett steg till mötes, då han i mars 1757 slöt en traktat med denna makt och Österrike, enligt vilken Sverige som garant av westfaliska freden avgav en deklaration i Regensburg mot Preussen. Härvid hade Höpken tänkt stanna. Men omedelbart därefter kom nya anbud om stora subsidier och hela Pommerns återvinnande, om Sverige aktivt deltog i kriget. Det visade sig nu, att Höpken icke var kraftig nog att fasthålla sin ståndpunkt. Det traditionella beroendet av Frankrike, till vilken makt nu även Ryssland anslöt sig, hoppet om en lätt vinst förmådde den svaga partiregeringen att ge efter, och efter lång tvekan slöt sig även Höpken, på vilken avgörandet främst berodde, till krigspartiet (juni 1757). Preussens oväntade motståndskraft visade snart, att man missräknat sig, och i stället för vinst syntes inom kort arméns kapitulation och Pommerns förlust förestå. (källa)
5. Från tysk sida motiverades korstågen inte enbart av önskan att sprida kristendomen. Man traktade också efter odlingsjord. Från 1100-1300-talet strömmade tyska kolonister över Elbe och förvandlade landet från vendiskt till tyskt. Det var adelsmän och kloster som skaffade bönder till sina nya gods. Det krigshärjade och delvis folktomma landet behövde nya inbyggare, och stora skogar och fält kunde nyodlas. Även städer grundlades. (källa)
6. Ordet fika finns och har funnits i svenskan med andra betydelser långt innan det kom att syfta på ovanstående fenomen. Ett verb "fika" finns, med bland annat betydelserna "skynda, ila, hastigt bege sig (någonstans)", "vara ivrigt verksam, (ivrigt) sträva", "ha livligt begär, trakta efter, stå efter". Detta fika återfinns i uttryck såsom "nyfiken" och "fika efter (något)". (källa)
7. Ordet Aspirant (franska sökande av latinets aspirans trakta efter, söka nå upp till) har två olika betydelser, dels en sökande i allmänhet och dels en person som är i utbildning för en viss tjänst. Idag förekommer termen mer sällan. Aspirantsystemet har ersatts av olika former av provtjänstgöring, trainee och andra varianter. Kvar finns exempelvis. (källa)
8. Efter utländska resor tjänstgjorde Brahe som ung vid hovet, både under Johan III och Sigismund. Han fick därefter flera diplomatiska uppdrag och var svenskt sändebud vid kungavalet i Polen 1587 där han medverkade till att Sigismund valdes till kung av Polen, och påverkades starkt av den katolska miljön vid hovet. År 1591 följde han Sigismund till Polen och övergick där till den katolska läran. Samma år tillträdde han Visingsborgs grevskap efter faderns Per Brahe den äldres död. Efter sin återkomst blev Brahe ståthållare på slottet Tre Kronor i Stockholm, men hade svårt att samarbeta med hertig Karl, som redan traktade efter makten och i Brahe såg Sigismunds lydiga redskap. (källa)
9. Grekerna utvecklade geometrin till att omfatta många nya figurer, kurvor, ytor och kroppar. De ersatte tidigare induktiva metoder med logiska, deduktiva, de insåg att geometrin studerar abstrakta, ideala former och de upptäckte det axiomatiska system som, under mer än 2 000 år, betraktats som det ideala paradigmet för alla vetenskapliga teorier. (källa)
10. Konkordieboken utgörs av samlingen av den lutherska kyrkans bekännelseskrifter, nämligen dels de för alla kristna kyrkor gemensamma så kallade ekumeniska symbola (apostoliska, nicænska och athanasianska trosbekännelserna), dels följande fem för lutherska kyrkan särskilt gällande: den oförändrade Augsburgska bekännelsen, dess apologi (en försvarsskrift), Schmalkaldiska artiklarna, Philipp Melanchthons traktat Om påvens makt och överhöghet, Martin Luthers katekeser och Konkordieformeln. (källa)