Traktat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet traktat

1. Grekerna utvecklade geometrin till att omfatta många nya figurer, kurvor, ytor och kroppar. De ersatte tidigare induktiva metoder med logiska, deduktiva, de insåg att geometrin studerar abstrakta, ideala former och de upptäckte det axiomatiska system som, under mer än 2 000 år, betraktats som det ideala paradigmet för alla vetenskapliga teorier. (källa)
2. Konkordieboken utgörs av samlingen av den lutherska kyrkans bekännelseskrifter, nämligen dels de för alla kristna kyrkor gemensamma så kallade ekumeniska symbola (apostoliska, nicænska och athanasianska trosbekännelserna), dels följande fem för lutherska kyrkan särskilt gällande: den oförändrade Augsburgska bekännelsen, dess apologi (en försvarsskrift), Schmalkaldiska artiklarna, Philipp Melanchthons traktat Om påvens makt och överhöghet, Martin Luthers katekeser och Konkordieformeln. (källa)
3. Det tidigaste bildkonsttraktatet skrevs av Petrarca. Som främsta källa använde han Plinius d.ä. med tillägg av egna kritiska idéer, där han bl.a. skrev att skulpturen stod högre än måleriet och att han föredrog antikens målare framför de samtida. Under slutet av 1300-talet skrev Cennino Cennini Il libro dell'arte där han tog upp relationen mellan färg och teckning, personlig stil samt förhållandet mellan konsten och naturen. Cennini menade att konsten var parallell med naturen – inte identisk. Konsten framställde ting som inte fanns i naturen men på ett sätt som om de var en del av naturen. (källa)
4. Traktat är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten. Olika traktat som ryms under termen är bland annat konventioner, fördrag, akter, pakter, statuter, protokoll, stadgor, konstitutioner, utbyte av ministeriella noter, "agreed minutes" och "memoranda of agreement". Subjekt till den internationella rätten som kommer i fråga är stater och internationella organisationer. Traktater mellan stater regleras i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. Traktater där åtminstone en part är ett annat subjekt till den internationella rätten än en stat, det vill säga en internationell organisation, regleras i den kompletterande Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan av den 21 mars 1986, som är en anpassning av 1969 års konvention. Bindande traktater ska följas i enlighet med pacta sunt servanda. (källa)
5. Denna fartygsklass har alltid kategoriserats olika av olika länder på grund av traktat, olika bedömningsgrunder och även stolthetsskäl. I Storbritannien kallades de nordiska fartygen för "Kustförsvarsskepp" (Coast Defence Ships) och de tyska för "Fickslagskepp" (Pocket Battleships). Tyskarna själva kallade först sina egna, större och havsgående fartyg för "Pansarskepp" (Panzerschiff ) och de nordiska fartygen kallades för "Kustpansarskepp" (Küstenpanzerschiff). Deutschland-klassen omklassificerades under vintern 1939/1940 till "Tunga kryssare" (Schwere Kreuzer). De tyska fartygen överskred medvetet Versaillesfredens begränsning om 10 000 ton, men vid planeringsskedet uppgavs de hålla sig inom gränserna. I Danmark kallades klassen både för "Kustförsvarsskepp" (Kystforsvarsskib) och "Pansarskepp" (Panserskib). I Nederländerna kallades de för "Kryssare" (Kruiser), "Pansarskepp" (Pantserschip) eller "Slagskepp" (Slagschip). (källa)
6. Medlemmarna av Oxfordrörelsen kallas ibland Traktarianer, vilket syftar på de traktat som rörelsen producerade mellan åren 1833 till 1841. (källa)
7. Under romersk tid fortsatte stuck att vara ett viktigt material. Den romerske arkitekturteoretikern Vitruvius skriver i sitt traktat om arkitektur utförligt om stuck och dess användning som dekorativ väggutsmyckning, och bevarade exempel i Pompeji och Herculaneum visar prov på stuck både som underlag för väggmåleri och som utsmyckning i lågrelief. (källa)