Transsubstantiationslära Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet transsubstantiationslära

1. Transsubstantiationsläran. (källa)
2. Enligt allmänkyrklig tro blir nattvardsgåvorna, brödet och vinet, Kristi verkliga kropp och blod i samband med konsekrationen (inom Västkyrkan traditionellt knutet till instiftelseorden). Romersk-katolsk syn innebär att brödet och vinet upphör att vara bröd och vin vid denna konsekration, vilket traditionellt beskrivs i transsubstantiationsläran. Liknande lära återfinns även i de östligt Ortodoxa kyrkorna. Den lutherska synen innebär att de konsekrerade nattvardsgåvorna är både Kristi kropp och blod samtidigt som de fortfarande också är bröd och vin: något som man menar stämmer överens med läran om Kristi två naturer - denna lutherska syn beskrivs i konsubstatiationsläran. (källa)
3. Vad gäller Svenska kyrkans bekännelseskrifter konstaterar den Augsburgska bekännelsen enbart att nattvardselementen är Kristi kropp och blod och delas ut till alla som tar emot dem, utan att närmare ingå på läromässiga detaljer. Den Augsburgska Bekännelsens Apologi ansluter sin teologi till de östligt ortodoxa kyrkornas teologi, och lär att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod, givetvis utan att använda transsubstantiationsläran som förklaringsmodell. Konkordieformeln hävdar impanationsläran, det vill säga att Kristi mänskliga kropp och blod i kraft av Jesu gudomliga natur kan vara närvarande överallt, inklusive i nattvardselementen, där de skänker välsignelse i enlighet med Jesu ord och löfte. (källa)
4. De ortodoxa kyrkorna lär på samma sätt som den katolska att endast giltigt vigda präster och biskopar kan förrätta mässan, varvid prästen eller biskopen med rätt sakramentsformel bokstavligen förvandlar mässans bröd och vin till Kristi kropp och blod (transsubstantiationsläran). Eukaristin är här intimt förbunden med mässan och läran om mässoffret. I ett särskilt, förstärkt skåp med lås, ett så kallat tabernakel förvaras de konsekrerade specierna (vanligtvis endast brödet) efter förrättad mässa. Detta för att man vid behov skall kunna ge kommunionen till döende och sjuka. I västkyrkan förvaras tabernaklet synligt så att de troende kan tillbe Jesus Kristus som enligt katolsk tro är helt och fullt närvarande i nattvardselementen. (källa)
5. Under Henrik VIII:s livstid behölls den befintliga senmedeltida teologin, om än färgad av renässanshumanismen. De sex artiklarna 1539 försvarade exempelvis transsubstantiationsläran och prästcelibatet. (källa)
6. Kyrkorna inom Utrechtunionen tror på Kristi närvaro i eukaristin/nattvarden, så kallad realpresens, men förnekar både den romersk-katolska transsubstantiationsläran som förfäktar att brödet och vinet i mässan bokstavligen blir Kristi kropp och blod utan åtskillnad samt den lutherska konsubstantiation som menar att Kristus är "i, med och under" brödet och vinet. Inte heller delar Utrechtunionen den romersk-katolska synen att mässan är ett kontinuerligt upprepande eller förnyande försoningsoffer, mässoffer. Utrechtdeklarationen förtydligar att "den heliga eukaristins karaktär ska förstås på detta vis, nämligen att den samtidigt är ett offerfirande med vars hjälp de troende, genom att de mottar vår Frälsares lekamen och blod, också går in i gemenskap med varandra (1 Kor. 10:17)". (källa)