Trapphall Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trapphall

1. I slutet av 1888 utlystes en skisstävlan där konstnärer fick föreslå hur väggarna skulle målas. Vad avser den övre trapphallen vann Gustaf Cederström förslag Ansgarius predikar kristendomen och för nedre trapphallen Carl Larssons förslag Karl XII i Bender beser Tessins ritningar till Stockholms slott, Linné inför Lovisa Ulrika i Drottningholms park och Sergel i sin ateljé, modellerande Gustav III:s staty. Nämnden var dock inte nöjd utan utlyste en ny tävling i juni 1890. Till denna skickade Carl Larsson in förslag på alla väggytor. För den övre trapphallen föreslog han Gustav Vasas intåg i Stockholm midsommaraftonen 1523 och Gustav II Adolfs landstigning i Pommern 1630. För sina förslag vann Larsson första pris. Georg Pauli vann andra pris för Gustav Vasas intåg i Stockholm och Olof Skötkonungs dop. (källa)
2. Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 är en målning av Carl Larsson som påbörjades 1891 och färdigställdes 1908. Målningen är omkring 7 x 14 meter och hänger i den övre trapphallen i Nationalmuseum i Stockholm, samt i Uppsala universitetsbibliotek. (källa)
3. Huvudentrén är från Bältgatan 2 (dåvarande Storabältgatan 2) och gestaltades i stram klassicism med en hög port och ett överljus, båda av ek och glasade. Den något indragna porten omges av en kraftfull portal i röd granit. Entréhallen innanför har en hög bröstning av röd marmor och därovan marmoreringsmålade väggar i mörkgrön kulör. Golvet är av vit marmor och taket avslutas mot väggarna med profilerade lister samt målad äggstavsmotiv. I trapphallen är väggarna vattrade i gröna nyanser meden klassicerande bård. Huvudtrapphuset har steg av vit marmor och en hiss i trappspindeln. Våningsplanerna har väggar ytbehandlade som i trapphallen samt målade pilastrar och urnmotiv ovanför lägenhetsdörrarna. På innergården fanns planteringar. (källa)
4. Nedre och övre trapphallen med Rådhussalen, ursprungligen stadsfullmäktiges sessionssal, och Domsalen utgörådhusets representativa och mest välbevarade del. Övre trapphallen är den kanske mest anslående interiören med valv, pelare och muralmålning. (källa)
5. Kolmårdsmarmor har varit en viktig förebild för målad marmorering, exempelvis i många kyrkoinredningar från 1700-talet och i det sena 1800-talets dekoration av offentliga byggnader och hyreshusens entréer och trapphallar. (källa)
6. Även interiören för, liksom exteriören tanken till Vasatiden, genom enkelt putsade murar och valv som dekorerats med al fresco-målningar. Bottenvåningarnas tak är konstruerade som tunnvalv i en medeltida kyrka. Trapphallarnas tak är utformade som kryssvalv och salarna gavs målade trä-, kassett- respektive paneltak. (källa)
7. Karl Isakson var son till Karl Fredrik Isaksson och Mathilda, född Andersson. Han växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm, där han och systern Ester uppfostrades av en religiös ensamstående mor. Fadern, som tillverkade kassaskåp, dog innan sonen hunnit fylla ett år. Karl Isakson utbildade sig till yrkesmålare, och från 1891 följde han Tekniska skolans kvällskurser i teckning. Han gav handräckning åt Carl Larsson 1895, som då gjorde väggmålningarna för Nationalmuseums trapphall. (källa)
8. Huset har två våningar och numera även en inredd vind. Nedervåningen upptogs av stora sällskapsrum (idag festvåning) med en dominerande, centralt placerat trapphall. Därifrånår man biljardsalen och via den "herrens rum". Matsalen skjuter ut som en egen byggnadskropp på gaveln mot öst. Bakom den låg kök och serveringsrum. Kapprum och toalett anordnades i anslutning till huvudentrén. I övervåningen fanns familjens föräldrasovrum, jungfrukammare och barnkammare, Paulis hade fem barn, idag nyttjad som hotell- och konferensrum. (källa)
9. Ett riktmärke vid utformningen av huvudbyggnaden var att i våningsplanet skulle det vara minst fem fönsteraxlar i rad. Mindre herrgårdshus har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum på varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. På övervåningen ofta två rum, ett på varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över. Efter 1800-talet liknar herrgårdarnas huvudbyggnader mest större villor. (källa)