Triumfera Synonymer Betyder Uttal

• jubla
• segra

Hur används ordet triumfera

1. De följande åren målade han Abundantia (Nya pinakoteket i München), två målningar i frisform med ett vimmel av figurer, blommor och frukter - det hela närmast att uppfatta som en väggdekoration, där målaren inte försökt ge annat än ögonfägnad. I Caterina Cornaro mottagande Venedigs hyllning (1873, Berlins nationalgalleri) gav han ett praktstycke, där hans yppiga fantasi och effektfulla kompositionsförmåga triumferade. (källa)
2. 1449 återupptog Somerset, som ledde fälttåget i Frankrike, stridigheterna i Normandie, men till hösten hade han tvingats att dra sig tillbaka till Caen. 1450, hade fransmännen återtagit hela provinsen, som varit så svår att erövra för Henrik V. Återvändande trupper, som ofta inte hade blivit betalda, bidrog till känslan av laglöshet i de södra delarna av England, och Jack Cade ledde ett uppror i Kent i 1450, och kallade sig ‘John Mortimer' som en gest av samhörighet med York. Henrik kom till London med en armé för att krossa upproret, men övertalades att lämna hälften av sina trupper bakom sig, medan resten mötte Cade vid Sevenoaks. Cade triumferade och gick mot London och intog staden. Slutligen åstadkom dock upproret ingenting, London återtogs efter ett par dagar, men upproret visade på det rådande kraftiga missnöjet. (källa)
3. Det kan noteras att den romanska bildkonsten är intimt knuten till kyrkobyggnaden, som blev ett slags illuminerad bibel för icke läskunniga. Det bysantinska och gammalkristna inflytandet är påfallande både inom måleriet och skulpturen, som präglas av stark stilisering, övermänsklig upphöjdhet, enkelhet och medvetet avståndstagande från verkligheten. Så framställs till exempel Kristus i krucifixen som den krönte konungen som triumferar över döden – i motsats till den efterföljande gotikens lidande martyr. (källa)
4. Rosina är hemligt gift med greve Errico med vilken hon har en son. Denna trofasthet prövas av baronessan Irene, snåljåpen Villotto och även Rosinas make, vilka alla planerar att döda henne. Rosina flyr med sonen och det är endast när hon räddas från svältdöden som mänskligheten triumferar Rosina och greven kan förenas. (källa)
5. Johan Steen är en kompetent läkare, men lite för yrkesmässig och korthuggen för öbornas smak. När de inte gillar hans diagnoser eller förslag till behandling går de till gamle populäre doktor Holtman. Och Axel Holtman triumferar och vill inte erkänna att hans svärson har bättre medicinska kunskaper. Förhållandet mellan Johan och hans dotter Wilma lider av att han på grund av jobbet ofta måste lämna henne ensam. Givetvis saknar hon också sin mamma. När Wilma blir mobbad i skolan och Johan försöker prata med lärarinnan om detta, förnekar denna totalt problemet. Wilma blir arg på sin far och tycker att han gör allt värre. När Wilma blivit accepterad gör hon allt för att passa in och bryter mot sin pappas regler. (källa)
6. Överste Joll återvänder därpå triumferande från ödemarken med flera barbariska fångar, som han torterar öppet. Folksamlingen uppmuntras att delta i tortyren, men borgmästaren störtar fram för att stoppa dem. Han underkuvas emellertid, och en grupp soldater fångar in honom. De hänger upp honom i armarna, vilket får honom att till fullo inse imperialismens våld. Soldaterna låter borgmästaren, vars mod har krossats, vandra omkring fritt i staden, eftersom de vet att han inte har någonstans att gå. Dessutom utgör han inte ett hot mot deras uppdrag. När vintern anländer och deras kampanj mot barbarerna misslyckas överger dock soldaterna staden. Borgmästaren försöker konfrontera Joll under den sista resan tillbaka från det vilda, men översten vägrar tala med honom. Joll flyr snabbt området tillsammans med de sista soldaterna. Även flera av invånarna flyr, eftersom de tror att barbarerna snart tänker invadera. Borgmästaren uppmuntrar de som stannar kvar att leva sina vanliga liv och förbereda sig för vintern. När den första snön lägger sig över staden har barbarerna ännu inte synts till. (källa)
7. Afrodite var redan gift med en annan gud, Hefaistos men det var inget som det älskande paret bekymrade sig om. Hantverkarguden Hefaistos var väl medveten om sin hustrus otrohet och han beslutade sig för att avslöja dem inför de andra gudarna. Han smidde ett vackert nät som var lika tunt och lätt som spindelväv men lika starkt som diamanttrådar. När paret låg i bädden ovetande om att Hefaistos närmade sig, blev de fångade av nätet som han kastade över dem. Triumferande över att ha lyckats ertappa dem på bar gärning kallade han till sig de andra gudarna för att de skulle bevittna brottet. Men istället för att fördöma det generade paret skrattade de bara åt honom. Hermes och Apollon retades också med honom att det vore värt skammen att bli ertappad om man fick älska med Afrodite. Ares släpptes först när han lovade att betala skadestånd till Hefaistos. (källa)
8. Psalmen har 6 verser som alla slutar med de triumferande orden "Han lever, och du leva skall", ursprungligen följda av utropstecken. ("Skall" rimmas på i tur och ordning "kall", "all" (=slut), "syndafall", "fall", "fotapall" och "svall"). Avslutningsmeningen är en variant av Jesu egna ord: "Jag lever, ni ska också leva" (Joh. 14:19). Vers 1 är en beskrivning av den uppståndne ("rösten höres som var stum", "handen räckes som var kall"). Vers 2 är en hälsning till hans lärjungar ("lyft upp ditt huvud"), vers 3 till den oomvände ("vak upp, stå upp"). Vers 4 är omstridd: blir verkligen vägen "jämn och ljus" för den som följer Kristus? Vart tog korset i Jesu efterföljd vägen? Wallin kunde dock ha hänvisat till Jesaja 26:7 ("den rättfärdiges väg är jämn") och Psalt. 119:105 ("Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig"). (källa)
9. Scen V: På gymmet - Sam har just vunnit handbollsturneringen. Han sjunger triumferande om manligheten ("There's a law") och om hur en del kämpar av alla krafter för att nå toppen men aldrig kommer dit, medan andra, som han själv, är födda vinnare och alltid kommer att lyckas ("Men are created unequal"). (källa)
10. I fängelset regerar för ögonblicket den försupne fångvaktaren Frosch. Han vet att hans chef är på balen och troligen kommer att infinna sig på kontoret för sent, utvakad och med kopparslagare. Varför skall jag ta det hela så högtidligt? frågar han sig själv. Han tittar i glaset och gör sig löjlig i sitt omtöcknade tillstånd. Då raglar Frank och Eisenstein in. En rad komiska situationer utspelas mellan de tre men efter hand lugnar de sig och Frosch får allt större respekt för chefen. Eisenstein och Frank röjer för varandra sina riktiga namn, men Frank opponerar sig livligt mot att Eisenstein kallar sig Eisenstein. Ty han har nu blivit så nykter att han erinrar sig att han föregående kväll hämtat Eisenstein till fängelset. Också Frosch bekräftar att Eisenstein sitter lugnt och stilla i sin cell. Då avslöjar dr Falke sin hämndplan. Rosalinde hämtas till fängelsekontoret och allt klaras upp. Först begär Eisenstein en förklaring. Han har ju anledning att vara svartsjuk när Alfred sent på kvällen påträffats i hans bostad tillsammans med hans hustru. Men då visar hon honom triumferande hans fickur, och han måste skratta. En hel natt har han kurtiserat sin egen hustru i den tron att det var en annan kvinna. Lagen måste ha sin gång och Eisenstein får byta plats med Alfred i cellen. (källa)