Trupp Synonymer Betyder Uttal

• kår
• lag
• manskap
• patrull
• team

Hur används ordet trupp

1. Truppen som Sverige skickar till Tour de ski är ovärdig tävlingen. (källa)
2. Garde – en militär trupp ursprungligen för att skydda furstliga personer, senare och i republiker ett elitförband, se Livgarde. (källa)
3. Enskild ställning (ofta i allmänt tal givakt) är den högsta lystringsgraden inom (svensk) militär tradition. Enskild ställning är en kroppsställning som på order intas under exercis, överlämning av trupp och liknande. Ställningen används också som hälsning i stället för honnör av trupp i formering eller av den som inte bär huvudbonad. (källa)
4. Granatkartesch, militär förkortning grkt, är en äldre projektiltyp som primärt användes i haubitsar och kanoner. En granatkartesch är en granat där granatkroppen är fylld med tio- till hundratals kulor (vanligen i bly) inbäddade i harts. Bakom blykulorna finns en drivspegel och under den ligger drivladdningen som består av vanligt svartkrut. Tändröret sitter i granatens spets och fungerar samtidigt som ett lock över verkansdelen. Tändröret är ett tidrör, vilket efter en förinställd tidsrymd via en central krutkanal tänder drivladdningen som skjuter ut blykulorna i en framåtriktad konformad kärve, speciellt verksamt mot trupp. (källa)
5. Ett landslag, i fotboll även kallat nationalelva, är en trupp av idrottare, som utvalts att representera ett land inom en viss sport. I lagsporter som bandy, fotboll och ishockey omfattar landslaget ett lag. I individuella idrotter, till exempel alpin skidsport och friidrott utgör landslaget den trupp som ett land skickar till en tävling. Ibland förekommer även lagtävlingar i individuella idrotter, till exempel Finnkampen i friidrott. (källa)
6. Begreppet bygger på nationalitetsprincipen mer än på rikssamhörigheten. Trots avsaknad av politisk suveränitet kunde olika nationer delta i olympiska spelen med egen trupp, som exempelvis tjecker, finländare, kanadensare, australier, sydafrikaner, indier. (källa)
7. Kommando (militär) – en anvisning, genom vilken en trupp befäls att utföra en viss rörelse eller ett grepp. (källa)
8. Kvarter betyder inom samhällsplanering och fastighetsrätt en sammanhängande grupp bebyggda eller obebyggda fastigheter. Kvarteren brukar skiljas åt av gator eller vägar. Ordet "kvarter" kommer från latin quartus (den fjärde) och användes i de romerska städerna och härlägren som var oftast indelade i fyra kvarter, alltså i fyra delar. Begreppet återfinns som militärt uttryck för förläggning av trupper under tak. (källa)