Tryckfrihetsförordning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tryckfrihetsförordning

1. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, grundlagsskydd för vissa medier, och innehåller även offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen är tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen en av de två s.k. mediegrundlagarna i Sverige. Grundlagen har sitt ursprung i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning, som är världens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet.
2. Under Adolf Fredriks försvagade styre vid det svenska 1700-talets så kallade frihetstid med dess frånvaro av en enväldig regent och större beslutsutrymme för riksdagen uppstod ett allt större politiskt debattbehov i samhället med de framväxande partibildningarna hattar och mössor. Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten, därmed även i Finland. Undantagna var smädande av konungens majestät samt avtramp i en rad religiösa spörsmål som stadgade av Svenska kyrkan.
3. Som ung kronprins under fadern Adolf Fredriks ämbetstid hade Gustav III ställt sig allmänt positiv till upplysningstidens reformtankar och familjen hade till och med hyllats som ett "Europas föredöme" av filosofer som Voltaire och Hume. Men då han strax efter sitt trontillträde 1771 ansåg sig behöva genomföra en statskupp 1772 för att återinföra en stärkt kungamakt, lät han också genomföra en revidering av tryckfrihetsförordningen, i och med 1774 års Förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten. Där skärptes straffet för kritik mot grundlagarna och kungaförsäkran m.m. 1766 hade dessa brott straffats med 300 daler silvermynt i böter, nu räknades det som högmålsbrott med dödsstraff som strängaste påföljd. Offentlighetsprincipen och anonymitetsrätten begränsades också kraftigt. Denna förordning skärptes sedan ytterligare i några steg de följande åren, t.ex. 1780, 1785, 1787 och 1790.
4. Kort efter mordet på Gustav III införde hertig Karl (senare Karl XIII) 1792 en ny tryckfrihetsförordning som författats i hast av kammarherren Gustaf Adolf Reuterholm. Den är en solitär i svensk tryckfrihetshistoria och saknar, som Thomas Thorild påpekade, både definition av brotten och av straffen. Den innebar ändå en viss liberalisering jämfört med Gustav III:s olika lagar som begränsade tryckfriheten. 1792 års förordning är dock den enda av våra sammanlagt sex tryckfrihetsförordningar där offentlighetsprincipen är helt avskaffad.
5. 1809 skrevs tryckfriheten in i regeringsformen, i 86 §: "Med Tryckfrihet förstås hwarje Swensk Mans rättighet at, utan några af den offentliga Magten i förwäg lagde hinder, utgifwa skrifter ..." Just dessa ord formulerades troligen av Carl Gustaf Leopold. (1974 skulle denna formulering brytas ut ur regeringsformen och införas i 1 kap 1 § i vår nuvarande tryckfrihetsförordning.) 1809 års lagfäder fastställde också att den kommande tryckfrihetsförordningen skulle bli grundlag. I mars 1810 kom så en helt omarbetad förordning, och den innehöll, förutom sedvanlig brottskatalog och stadganden om offentlighet och rättegångsordning, dessutom Sveriges första upphovsrättsliga reglering, om författarens egendomsrätt till sin egen skrift, i 1 § 8 mom. (källa)