Trädgårdsskola Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trädgårdsskola

1. Gréen tog trädgårdsmästarexamen 1932, blev candidatus hortonomiæ (i Köpenhamn) 1935, agronomie magister 1944 och agronomie licentiat 1958. Han var assistent vid W. Weibull AB 1935–1945, trädgårdsdirektör och rektor för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens trädgårdsskola och trädgård 1945–1963, och därefter rektor för trädgårdsskolan i Norrköping 1963–1970. (källa)
2. Trädgården startades av Svenska trädgårdsföreningen 1861–1911 med växthus och trädgårdsskola. Under denna period utbildades här omkring 700 trädgårdsmästare. Trädgården med stora växthus låg ursprungligen på Rosendalsterrassen cirka 180 meter nordväst om nuvarande anläggning. Växthuset var en skapelse av gjutjärnsprofiler och glas och kallades Victoria Regia-huset. (källa)
3. Ullström, som var son till hemmansägare Karl Gottfrid Ullström och Emmy Viklund, avlade trädgårdsmästarexamen vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker 1947 och hortonomexamen i Alnarp 1952. Han blev vikarierande ämneslärare vid Norrlands trädgårdsskola 1949, sekreterare i Sveriges pomologiska förening 1952 samt var direktör för Riksförbundet Svensk Trädgård och Allmänna Trädgårdbyrån AB från 1963. Han var ledamot av statens plantskolenämnd från 1964 och Varudeklarationsnämndens arbetsgrupp rörande trädgårdsredskap från 1965. (källa)
4. Av sin far, vilken 1828 var ledamot av bondeståndet och livligt intresserade sig för inrättandet av Nya Elementarskolan i Stockholm, insattes han i detta läroverk. År 1840 blev han student i Uppsala, 1845 filosofie magister och 1846 docent i botanik. År 1847 blev han lärare (1857 lektor) i naturalhistoria vid nämnda skola och lämnade denna befattning först 1874. Redan 1843 började han sina ovanligt vidsträckta resor. Såsom botaniker medföljde han fregatten Eugenie på världsomseglingen 1851-53, vilken han skildrade i brev till tidningen Aftonbladet, sedermera utgivna under titel En werldsomsegling, skildrad i bref (1853-1854, av Anton von Etzel översatt till tyska 1856). Från denna resa hemförde han rika botaniska samlingar. Sedan 1848 var han Svenska trädgårdsföreningens sekreterare. År 1855 utnämndes han till adjunkt i botanik vid Lunds universitet och 1856 till intendent vid Naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning samt lärare vid Bergianska trädgårdsskolan i Stockholm. 1857 blev han professor Bergianus. Han lämnade sina befattningar 1879. (källa)
5. Gunny Larsson var ung i en tid då det inte var självklart för flickor att avlägga studentexamen och fortsätta till högre studier. Dessutom var kostnaderna för barnens studier stora för föräldrarna. Gunny Larsson var studiebegåvad. Hon fick moraliskt stöd från sina föräldrar att studera vidare men tvingades i stor utsträckning själv bekosta studierna. Efter studentexamen i Malmö utbildade hon sig till trädgårdsmästare. För att kunna söka in till trädgårdsmästarutbildningen i Alnarp krävdes tre års praktik, vilket hon fick genom att arbeta vid bland annat Skabersjös och Alnarps slottsträdgårdar. Hon studerade tre år vid Trädgårdsskolan i Alnarp, första året som extraelev. När hon sökte till utbildningen avråddes hon, då skolan inte antagit kvinnliga elever på 20 år eftersom de, enligt skolan, inte fick arbete efter utbildningen utan "hamnade på fattighuset". (källa)
6. Götz, som var son till brandkapten Arthur Götz och Emma Hanack, studerade vid högre trädgårdsskola i Berlin-Dahlem 1945–1948, bedrev specialstudier i Berlin 1948, studerade stadsplanering i Belgien, Frankrike och Nederländerna 1958, studerade trädgårdar (renässansanläggningar) och arkitektur i Italien 1959, vid tekniska högskolan i Västberlin 1959 och antik arkitektur i Grekland och på Kreta 1960. Han blev verkmästare och driftledare vid Anläggnings AB Helge Israelsson i Viggbyholm 1953 och var tekniker på byrån för landskapsvård hos Samfundet för hembygdsvård 1955–1956. Han bedrev därefter egen konsulterande verksamhet och var planarkitekt hos Folkparkernas centralstyrelse. Han skrev artiklar i facktidskrifter. (källa)
7. Orback flyttade i unga år till Västervik där fadern var handelsträdgårdsmästare. Efter läroverksstudier i hemstaden fortsatte han vid Kungliga Lantbruksakademiens trädgårdsskola 1940–1941. Han kom att bedriva egen verksamhet trädgårds- och landskapsarkitektur i Stockholm, men hade uppdrag i hela Sverige. Han var sakkunnig vid den av Samfundet för hembygdsvård 1952 inrättade vattenavdelningen. Han planerade bland annat trädgården vid Villa Melanton i Viggbyholm 1949. Postumt utgavs diktsamlingen Blindmannen (1989). (källa)
8. Magnusson genomgick Dalarnes folkhögskola 1896–1897, Svenska trädgårdsföreningens trädgårdsskola vid Rosendal 1898–1900 och därefter under två års studier i Tyskland samt senare under statsunderstödda studieresor i Danmark, Nederländerna, Belgien och Tyskland. (källa)
9. Vid sekelskiftet 1900 tillkom ett antal mer herrgårdsliknande byggnader i den gamla byn, såsom Tibble herrgård. Häradshövding Bosæus lät här uppföra en större villa, liksom en fanjunkare Jakobsson som här lät uppföra en villa med trädgård och lusthus. Lillie Landgren uppförde även en trädgårdsskola och upp mot Tibbleberget uppfördes gården "Torshäll". (källa)
10. Blomqvist, som var son till kyrkoherde Joel Blomqvist och Judit Nordfors, blev student vid Norrköpings högre allmänna läroverk, studerade vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker 1929–1931 och genomgick högre trädgårdskurs där 1933–1935. Han blev assistent hos trädgårdsarkitekt Sven Hermelin i Stockholm 1935, trädgårdstekniker på Stockholm stads gatukontor 1937, blev stadsträdgårdsmästare i Västerås 1944 och var trädgårdsarkitekt vid Västerås stads park- och idrottsförvaltning från 1957. Blomqvist är gravsatt i minneslunden på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås. (källa)