Träla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet träla

1. Alla trälar var rättslösa, de stod alltså utan några rättigheter överhuvudtaget och kunde köpas och säljas. Trälarna saknade också personlig säkerhet och sågs som sin herres egendom. Om en herre förgrep sig på sin egen träl fanns det inget straff att ta till, men om någon förgrep sig på någon annans träl blev denne skyldig att betala böter till trälens ägare. (källa)
2. Under tidig medeltid syftade begreppet livegenskap i Tyskland på en fri herres ofria tjänstehjon, egentligen trälar (latin servi, mancipii, tyska eigene eller eigenleute). Först 1388 används benämningen Leibeigene. De var dagligtjänare hos sitt herrskap och då de avled tillföll deras egendom ägaren. (källa)
3. I svensk folktro var hackhemman en gammal odlingsplats med stengärdesgårdar och rösen ute i markerna. Man antog att de tidigare jordbrukarna hade varit småväxta och därför var deras murar och rösen så låga. De ska ha bott i rishyddor eller jordkulor och ha bakat sitt bröd på flata stenar samt ha haft hackan som sitt viktigaste redskap. Forna tiders svenskar funderade mycket över vilka dessa människor kan ha varit och därvid nämns särskilt ofta samer eller frigivna trälar. Märkligt nog används ordet hackhemman i sägnerna ibland även för brukarna av dessa hemman. (källa)
4. Som landets äldsta invånare nämnas kynurier och leleger, till vilka sedan sällade sig achaier, den härskande stammen under den homeriska tiden, och slutligen dorer, som gjorde de äldre invånarna dels till trälar (heloter), dels till skattskyldiga undersåtar (perioiker). Det på Eurotas högra strand belägna doriska Sparta, ibland även kallat Lakedaimon, blev huvudstaden för hela landet, vars övriga städer förlorade all politisk självständighet. Bland dessa kan nämnas det starkt befästa Sellasia i landets norra del, där vägarna från Arkadien och Argolis löper samman, det likaledes strategiskt viktiga Therapne nordost om Sparta, på ett utsprång av Parnon, det urgamla, genom sitt Apollontempel berömda Amyklai omkring 5 km söder om Sparta, samt Gytheion, Lakoniens hamnstad, belägen vid Lakoniska viken. (källa)
5. Offer till fruktbarhetsgudar förekom bland annat i den nordiska mytologin, där man utförde människooffer (oftast trälar) till asaguden Frej och inom aztekernas kultur där hjärtat skars ut ur offret och offrades till solguden. (källa)
6. Diktens bakgrund är följande: Som hämnd för mordet på hersen Torulv Kvällulvsson (Skallagrims bror) hade Skallagrim och Kvällulv överfallit ett av Harald Hårfagers skepp och slaktat mer än femtio kungsmän, inklusive två kusiner till kungen (10 och 12 år gamla) samt bröderna Hallvard och Snarfare: också de kungafränder. Två eller tre män skonades – förmodligen var de trälar då de sägs ha varit "mindre värda". Inför dessa överlevande kvad sedan Skallagrim denna Hämndvisa (Hefndarvísa) och befallde dem att lära den utantill så att de kunde framföra den till kungen. Han ville nämligen att kungen skulle få veta vem som utfört massakern och varför. (källa)
7. Filmens historiska trovärdighet har kommenterats i såväl tidskriften Populär Historia som i radioprogrammet Historiska klubben. Huvudkritiken riktar sig mot att tidens överklass framstår som småborgerlig. Överklassen utför inte köks- och trädgårdsarbete utan till detta har man trälar. Kritiken riktar sig också mot det straff som tilldöms Arn och Cecilia. Belägg saknas för att klostervistelse skulle kunna utgöra ett straff för sexuellt umgänge före äktenskapet. Enligt Västgötalagen löstes denna oförrätt med böter. Viss kritik kan även framföras mot att klosterfönster är av gotisk stil och att armborsten är alldeles för stora för sin tid. Sedan kvarstår frågetecknen kring huruvida någon svensk tempelriddare deltog i korstågen. (källa)
8. Namnet trelleborg har getts flera förklaringar. En av de mest populära är att det var en plats man förvarade trälar i (för handel med dem). Det finns många argument mot det synsättet. En mer trolig förklaring är att det är en borg byggd av "trällor", ett gammalt danskt ord för trästock. Det har dock även gjorts gällande att ordet träl är det nordiska ordet för slav som i sin tur härleds från namnet slaver. I det perspektivet skulle de vendiska borgar som byggts på nuvarande dansk mark möjligen på det sättet kunnat få namnet 'trälarnas borg' dvs. 'slavernas borg'. Eventuellt har namnet genomgått betydelseförskjutning under de århundraden som denna borgtyp användes. (källa)
9. Upp, trälar! (1960), översättning av Nils-Börje Stormbom (1960). (källa)
10. Enligt landskapslagarna skulle frigivna trälar "ättledas" för att bli en fullvärdig medlem av samhället. Exakt vad detta innebar i termer av påräknat släktskap är dock okänt. (källa)