Trätjära Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trätjära

1. Kreosot från trätjära är en lätt gulaktig, transparent vätska som utvinns genom destillation av kreosotolja, det vill säga trätjära. Det är en svart oljelik produkt som erhålls vid kolning av i synnerhet tallstubbar men även bokved. (källa)
2. Oljerockar är föregångare till våra dagars regnplagg och friluftskläder och användes främst av fiskare, sjömän, jägare och annat friluftsfolk. De syddes av kraftig smärtingväv och impregnerades med olika blandningar av linolja, bivax (ibland även trätjära). Ofta sydde användaren sin egen oljerock, men ett par av dagens välkända tillverkare av friluftskläder fick sin start med hantverksmässig och småningom industriell tillverkning av oljerockar kring förra sekelskiftet. (källa)
3. Namnet härrör från den kulformade kammare som sticker ut ur motorns block. I denna kammare sker den huvudsakliga förbränningen och kammaren är förbunden med cylindern genom en kanal. Till skillnad från resten av motorn saknar kammaren vattenkylning. Kulan kommer alltså att hålla en högre temperatur än resten av motorn och det är detta som gör driften möjlig. Bränslet sprutas in i kammaren av en pump och när kolven pressar upp luft i kammaren stiger temperaturen genom kompressionen, värmen i kulans väggar och i de kvarvarande förbränningsresterna till sådan nivå att bränsle-luftblandningen antänds. Principen liknar dieselmotorn, men i denna åstadkoms den höga temperaturen enbart genom kompression. Eftersom förgasningen av bränslet sker vid mycket hög temperatur kan bränslen av låg kvalitet användas. Därför kallas motortypen även råoljemotor eftersom tjock mineralolja kan användas men även till exempel trätjära, sälolja eller smör. Eftersom tändkulemotorerna oftast drevs vid låga varvtal krävdes ett kraftigt svänghjul. (källa)
4. År 1762 började Kungliga vetenskapsakademien propagera för användningen av röd slamfärg i stället för att som tidigare använda rödfärgspigment i trätjära. Anledningen var bland annat att tillverkningen av tjära tärde mycket hårt på skogen. Dessutom ansåg man att den järnvitriol som ingick i den röda slamfärgen "bevarar trävirket ifrån röta och mal (och) icke heller gör väggarna eldfängda såsom tjära". (källa)
5. Roten av tall är rikast på de eteriska oljorna som används för att framställa terpentin och trätjära. Vid tillverkning för eget bruk upphettas splintat virke från tallroten i ett kärl som håller syre från virket under bränningen. De eteriska oljorna och diverse kådämnen tillåts rinna ut från ett rör längst ner i kärlet och samlas in för destillering (separation) av de olika beståndsdelarna. (källa)
6. Tjära är en trögflytande vätska som erhålls som kondensat vid pyrolys (torrdestillation) av organiska material som kol, petroleum, oljeskiffer, torv eller ved. Tjära är svart eller brun till färgen och dess konsistens varierar mellan trögflytande vätska och halvfast. Vid destillation av tjära kallas destillationsresten beck. Tjära är bituminöst, det vill säga en blandning av olika kolväten. Man skiljer mellan trätjära och stenkolstjära, som har olika egenskaper och användningsområden och inte ska förväxlas. Petroleumtjära är närmast besläktad med stenkolstjära. I engelskan och i franskan betyder "tjära" (tar) huvudsakligen den kolutvunna substansen men i norra Europa menas oftast trädestillatet. (källa)
7. En tjärdal är en trattformig grop, utgrävd i en jordsluttning, som används för att producera trätjära. Mot gropen byggs en lutande träbotten och i gropen görs en mila, i vilken kolning sker av kådrik ved. (källa)
8. Tjärvatten är ett medeltida medicinskt preparat, bestående av trätjära och vatten. Det menades motverka en lång rad krämpor och sjukdomar. (källa)
9. Vid rumstemperatur är trätjära en tjockflytande, mörkbrun vätska med lagringsduglighet minst 4 år. Densiteten för trätjära är cirka 1030 kg/m3 Viskositeten sjunker vid uppvärmning. Bästa temperatur vid applicering med pensel är från 40 °C till 60 °C, som uppnås genom uppvärmning i vattenbad. (källa)