Trävilla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet trävilla

1. Rosenhill kom till i samband med att Djurgårdsbrunnskanalen anlades. Översten Carl af Forsell, som var adjutant åt Karl XIV Johan och projektör för Djurgårdsbrunnskanalen fick 1826 detta område upplåtet för en tid av 50 år till sig och sin familj. Här byggde han först åt sig själv och sedan ytterligare ett antal trävillor som han hyrde ut som sommarnöje till stockholmsfamiljer. Husen var inte vinterbonade och saknade uppvärmningsanordningar. Den första tiden på Rosenhill skildrades av Forsells dotter Marie-Louise Forsell. Hennes dagboksanteckningar om sommarlivet på Rosenhill utgavs i fyra omgångar mellan 1914 och 1917 av Bonniers Förlag. (källa)
2. På 1870-talet anlade Stockholms Superfosfat Fabriks AB en fabrik för tillverkning av konstgödsel vid Gäddviken. De båda rödmålade trävillorna som ligger i hörnet Tre kronors väg / Valsvägen väster om radhusbebyggelsen uppfördes 1919-1920 för Superfosfatfabrikens arbetare. Husen, som ritades av arkitekterna W. Nygård och G. Götherström, är Kvarnholmens äldsta bevarade byggnader. Stilen är nationalromantisk och liknar en mindre herrgård från 1700-talet med brutet sadeltak och markerat frontespis. (källa)
3. Trävillan har ett mansardtak med utbyggd vind. Fasaderna är gult avfärgade och rik dekorerade med utarbetade trädetaljer i nationalromantisk stil. I bottenvåningen finns vardagsrum / ateljé med öppen spis i ena hörnet, annars har villan en traditionell symmetrisk planlösning. På en invändig pelare har kapitälet utformats med sniderier visande fiskar och vass, en ordlek som skall leda tanken till byggherren Hwass. Motivet återkommer på fronten av entréns skärmtak. Här syns även bokstaven "H" sammanflätad med årtalet "1907". Bakom villan står gamla Masmotorpet kvar, nyttjat som uthus. Villan är privatbostad. (källa)
4. Smedsuddsbadet ligger vid Riddarfjärden intill Västerbron nära Rålambshovsparken, med cirka 10 minuters promenad från T-banestation Fridhemsplan. Här finns förutom den lilla sandstranden en båtbrygga, gräsmatta, omklädningsrum och toaletter för både damer och herrar samt två utomhusduschar. På Smedsudden finns sommartid en kaffeservering i den gula trävillan, där även kanotklubben håller till. På andra sidan Riddarfjärden ligger Långholmen med Långholmsbadet. (källa)
5. Mellan sjön Trekanten och Vintervikens norra ände ligger några skolbyggnader som uppfördes mellan 1890- och 1920-talen. Befolkningen i området Liljeholmen växte i slutet av 1800-talet kraftigt, med ökande antal skolbarn till följd. För att lösa skolfrågan köpte församlingen 1893 egendomen Blommensberg och öppnade skola i två äldre hus som redan fanns på gården. Ett av dem är fortfarande kvar idag och inrymmer en kommunal grundskola 6-9. 1909 byggdes ett nytt skolhus, kallat "Borgen", det revs 1961 i samband med bygget av Essingeleden, som numera passerar med Blommensbergsviadukten rakt över området. Den enda byggnaden som finns kvar av den ursprungliga bebyggelsen är en liten gulmålad trävillan kallad "Hundkojan" med riklig snickarglädje och glasveranda. (källa)
6. Den röda trävillan mellan Lantbruksakademins museum Lantis och Södra huset är den enda bevarade av de sju så kallade Professorsvillorna från Experimentalfältets tid. Den uppfördes 1907 enligt arkitekt Lars Johan Lehmings ritningar i brytningstiden mellan jugend och nationalromantik. (källa)
7. Duvholmen, eller som det stavades på en karta från 1661, Dufweholmen, tillhörde ursprungligen Elfviks gårds mark. Ön såldes som helhet 1884 av dåvarande ägaren till Elfviks gård Jan Olof Ålander till trädgårdsmästare Josef Berggren, som 1890 byggde den stora trävillan på öns södra udde, en för tiden i Stockholms skärgård typisk "grosshandlarvilla", idag kallad Schweizervillan som blev en vanlig hustyp runt sekelskiftet 1900 när förmögna personer uppförde sina sommarresidens, där verandan, även kallad "groggveranda" intar en central plats i det sociala umgänget. Paul Toll i byggbolaget Kreuger och Toll Byggnads AB, som hade sitt sommarställe tvärs över sundet på Lidingösidan nära vattnet i tomtområdet Hagen, köpte Duvholmen 1919 men sålde den vidare 1921 till Kasper Höglund AB, ett dotterbolag till Kreuger och Toll Byggnads AB. Betongbryggan nedanför Schweizervillan och en tennisbana med betongplatta byggdes av Kreuger och Toll Byggnads AB c:a 1928 när Dir. Gustav Fredrik Hazén på Kasper Höglund AB började använda Schweizervillan som sommarbostad. Kasper Höglund AB stod som ägare till Duvholmen fram till 1946. (källa)
8. Sexrumsvillan vanns av skådespelarparet Alice och Ernst Eklund. Villan ligger på Nyängsvägen 7 i hörnet av Dalstigen 1 i samma kvarter som Bostadslotteriet. Den stora mörkfärgade trävillan har ett ganska speciellt utseende, den har en gavelsida som är längre än långsidan. Villan byggdes 1918-1919 och byggherrar var Axel Ahlmark och Hyresgästföreningens bostadslotteri. Arkitekter till villan var John Åkerlund och A. Westerberg. År 1921 uppfördes ett fristående garage enligt ritning av dåvarande ägaren Ernst Eklund. Även senare har villan varit skådespelarbostad då Anders Henrikson och Aino Taube bodde där. 1941 gjorde de en tillbyggnad till villan på östra långsidan. De 48 smålägenheterna i två tvåfamiljsvillor och i ett större flerfamiljshus, "Långa Huset", byggdes också 1918-1919 i kvarteret. (källa)
9. På en kulle vid Neglingevikens norra strand, den så kallade Kaptensbacken, uppfördes 1896 en trävilla för bankdirektören Carl Jansson, kompanjon med bland annat Ernest Thiel. Även Thiel hade en villa i Saltsjöbaden, Villa Bikupan från 1892. Tomten begränsas idag av Neglingevägen och Sjötäppsvägen och omfattar 13 282 m², men var ursprungligen dubbelt så stor. På en tomtkarta från 1916 avtecknar sig Janssons fastighet som den i särklass största på Neglingehöjden. Till arkitekt anlitade Jansson Gustaf Wickman som var välkänd i bankkretsar på grund av sina många bankhusuppdrag. (källa)
10. Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig. Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola. (källa)