Tullväsen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tullväsen

1. Johanne Kirstine Hjersing Berg, född 21 maj 1883 i Ålborg, död 13 februari 1963 i Aarhus, var en dansk polis och socialdemokratisk politiker. Hon var den första kvinnan i Danmark som arbetade inom tullväsendet och som polis. (källa)
2. Tuwe Jansson var son till fängelsedirektören Johan August Jansson. Han avlade mogenhetsexamen i Kalmar 1902, var amanuens i Generaltullstyrelsen 1908–1910, kammarskrivare vid tullkammaren i Stockholm 1910–1915, andre byråassistent i Generaltullstyrelsen 1915–1922 och tulldirektörsassistent i Stockholm 1922–1927. Jansson blev 1926 tillförordnad byråchef och var från 1927 ordinarie byråchef i Generaltullstyrelsen och chef för verkets kameralbyrå. Från 1939 var han generaltulldirektörens ställföreträdare. Han var tillförordnad generaltulldirektör från 1946. Jansson var 1912–1915 lärare i författningskunskap vid Tullverkets undervisningsanstalt. Han tillhörde bland annat 1920 års kustbevakningssakkunniga, vilkas utredning och förslag utgjorde ett väsentligt led i uppbyggandet av senare tiders kustbevakningsorganisation. Han verkställde 1920–1921 betydelsefulla utredningar rörande frihamn och frilager. 1925 tillkallades han som sakkunnig inom Finansdepartementet för beredning av frågan om ny tullstadga. Resultatet av hans verksamhet på denna punkt blev 1927 års tullstadga. I samband därmed utarbetade han en tullförordning och ett enhetligt system för allmänhetens tullblanketter. Ett av honom upprättat förslag till fullständig omläggning av Tullverkets journalsystem genomfördes 1922. Jansson var 1918–1945 redaktör för Tullverkets författningssamling. han utgav flera handböcker och författningseditioner på sitt område, bland annat Handbok i tullärenden... (1908), Svenska tullförfattningar (1912), Tullstadga och tullordning jämte andra tullförfattningar (1928) och Krisförfattningar för utrikestrafiken (1940). I ett stort antal uppsatser och artiklar, bland annat i Nordisk familjeboks 2:a och 3:e upplagor behandlade Jansson tullväsendets organisation och annat. (källa)
3. högre än överste, men lägre än generallöjtnant. Förutom vid den Ryska federationens militär används denna tjänstegrad idag även av inrikestrupperna, federala säkerhetstjänsten, gränsbevakningen, underrättelsetjänsten, katastrofministeriet, civilförsvarstrupperna, militära åklagarväsendet, militärdomare, polisväsendet, justitieväsendet, inrikesväsendet och tullväsendet. (källa)
4. 1676 blev Cronsköld förvaltare vid stora sjötullarna och Sverige och Finland, kort därefter även i Livland och Pommern. 1678 blev han ledamot av kommissionen för tull- och packhusväsendet i Göteborg. Cronskölds tid som generaltullförvaltare innebar en skärpt tullkontroll och allmän uppryckning av tullväsendet. 1679 tillerkändes han genom ett kungligt brev 1/4 av allt beslagtaget tullgods. En mycket impopulär reform som genomfördes av Cronsköld var upphävandet av hel- och halvfriheten, nämligen en lindring i tullen för värvbara handelsfartyg som i krig kunde rekvireras för flottans behov. Cronsköld meddelade kammarkollegium att hans motivering var att dessa handelsfartyg inte alls uppfyllde kraven på ett krigsfartyg och därför inte borde åtnjuta dessa friheter. Vissa menade att Cronsköld skulle ha mottagit mutor från holländarna för att genomföra tulländringen. Särskilt bland Stockholms handlare var han illa sedd, 1677 anklagades han av ett femtiotal Stockholmsborgare för att ha förolämpat borgarståndet genom att kallat dem för hundsvottar. Cronsköld som hade kungens stöd undgick annan påföljd än att befria sig med sexmannaed som han gick samma år. (källa)
5. Inom tullväsendet kunde den tullman som gjorde ett beslag själv behålla två tredjedelar av värdet. 1923 ändrades detta så att beloppet i stället hamnade i Tullverkets smuggelfond. Härifrån kunde tullmännen sedan erhålla individuella belöningar på upp till 800 kr. 1949 upphörde smuggelfonden och tulltjänstemännen fick enbart fast lön. (källa)
6. List arbetade tidigt i sin fars garverirörelse, blev senare anställd i stadens och statens tjänst och utnämndes 1817 till professor i statspraxis vid Tübingens universitet. År 1819, året efter den preussiska tullreformen, inledde han sin verksamhet för en enhetlig ordning för det tyska tullväsendet och inspirerade i Frankfurt ett antal mellan- och sydtyska köpmän och fabrikanter att bilda den tyska handels- och industriföreningen, å vars vägnar han hemställde att förbundsförsamlingen skulle ta bort de inländska tullarna och införa en generell tysk tullagstiftning (den Tyska tullföreningen). Detta väckte förbundsförsamlingens misshag så att han blev tvungen att lämna sin professur. (källa)
7. Särskilda grader är av fyra typer, för polisväsendet, inrikesväsendet, justitieväsendet och tullväsendet. (källa)