Tumörsjukdom Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tumörsjukdom

1. Onkologi (av grekiska ὄγκος (ónkos) 'svulst') är läran om tumörsjukdomar. Det är även medicinsk specialitet som fokuserar på tumörsjukdomar och dess behandling. Till onkologin hör ett antal grenspecialiteter, som specialiserar sig på tumörer inom ett särskilt område. Exempel på detta är barnonkologi och gynekologisk onkologi. (källa)
2. Sväljningsstörningar, dysfagi, förekommer hos både barn och vuxna men oftast av olika orsaker. Hos barn är sväljningssvårigheterna ofta en följd av medfödd sjukdom eller skada. Svälj- och uppfödningssvårigheter är exempelvis vanligt förekommande vid gomspalt och omedelbart kvalificerat omhändertagande behövs. Hos vuxna uppstår sväljningsstörningar oftast till följd av neurologisk skada eller sjukdom men även tumörsjukdom kan leda till svårigheter med sväljningen. (källa)
3. Strålningen orsakar i vävnad en jonisering av molekyler så att mycket reaktiva molekyler uppkommer. Dessa s.k. fria radikaler skadar cellkärnornas arvsmassa (DNA) och reparationssystem. Celler är känsligast för joniserande strålning i och strax före delningsfasen. Såväl cancerceller som normala celler kan ha varierande känslighet för joniserande strålning. De biverkningar patienten upplever är bl.a. beroende av stråldos, vilken och hur stor del av kroppen som bestrålas samt typ av joniserande strålning. Vävnader med snabb cellomsättning som till exempel slemhinnor och hud får ofta akuta strålreaktioner i form av inflammationssymptom under behandlingsperioden. Dessa symptom klingar av inom några veckor efter det att behandlingen avslutats. Andra vävnader med låg eller ingen cellomsättning som till exempel nervvävnad kan drabbas av sena biverkningar som kan debutera månader till år efter behandlingens avslutande. Sena biverkningar är i värsta fall bestående. Målsättningen för strålbehandlingen är att om möjligt helt undvika sena biverkningar samtidigt som man har en tillräckligt god effekt på tumörsjukdomen. Joniserande strålning kan också ge upphov till mutationer i arvsmassan inom bestrålat område, vilka i sin tur kan ge upphov till nya tumörer. Risken för den enskilda patienten att drabbas av en sådan sekundär cancer är dock mycket låg. (källa)
4. Till de förvärvade immunbristsjukdomar hör tillstånd av ökad infektionskänslighet som beror på tumörsjukdomar, i synnerhet leukemier och lymfom. Förvärvad immunbrist kan även vara ett resultat av kemoterapi mot cancer. Även immunosuppressiva läkemedel som ingår i en behandlingsplan efter organtransplantation eller autoimmun sjukdom ger förvärvad immunbrist. (källa)
5. Kemoterapi, cytostatika, cellgifter, är läkemedelsbehandling mot cancer som ospecifikt slår mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt, och framförallt tumörceller kommer att gå in i programmerad celldöd vilket bromsar tumörens tillväxt. Kemoterapi används vid många tumörsjukdomar, bland annat som behandling före och efter kirurgi, för att döda de cancerceller som inte kan avlägsnas kirurgiskt. Cellgifter kan också ges i samband med kortison som behandling av autoimmuna sjukdomar, detta för att minska mängden kortison man måste ge. (källa)
6. tumörsjukdomar, inklusive hjärntumörer och tumörer i ryggmärgen och perifera nervsystemet. (källa)
7. Inflammatoriska tumörsjukdomar, tarmsjukdomar, divertikulos eller medfödda missbildningar. (källa)
8. En sjukdom som minskat kraftigt under senare år är cancer i livmoderhalsen. Denna minskning, som är olika stor i skilda länder, beror i hög grad på hur tidigt en cellförändring i området upptäcks och behandlas. I Sverige kallas kvinnor till cellprovtagning vart 3:e år i de fall man inte upptäcker cellförändringar. Om förändringar upptäcks så startas behandling och tätare kontroller görs för att förändringarna inte ska övergå i elakartade tumörsjukdomar. Med dessa kontroller har man i Sverige minskat incidensen av cervixcancer från över 50 drabbade kvinnor per 100 000 år 1962 till 17 per 100 000 kvinnor i den hårdast drabbade gruppen 30 - 55 år. (källa)
9. långsamma och progredierande (till exempel Parkinsons sjukdom, multipel skleros, Kennedys sjukdom och tumörsjukdomar). (källa)
10. EBV kan ge upphov till Hodgkins sjukdom, non-Hodgkins lymfom som till exempel Burkitts lymfom, posttransplantation lymfoproliferativ sjukdom och cancer i näsa och svalg (nasofaryngealt carcinom). Risken för att utveckla tumörsjukdomar vid EBV-infektion är normalt låg, men är högre för individer med försvagat immunförsvar som efter transplantation eller vid HIV-1-infektion. (källa)