Synonymer till tungomål
Vad betyder och hur uttalas tungomål
Tungomål uttalas tungo|mål.
Tungomål betyder språk.
Ordformer och varianter av tungomål
Singular
- tungomål
- obestämd grundform
- tungomåls
- obestämd genitiv
- tungomålet
- bestämd grundform
- tungomålets
- bestämd genitiv
Plural
- tungomål
- obestämd grundform
- tungomåls
- obestämd genitiv
- tungomålen
- bestämd grundform
- tungomålens
- bestämd genitiv
Tungomål är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tungomål
Halvdan är ett fornnordiskt mansnamn. Namnet betyder troligen 'halvdansk', det vill säga till hälften härstammande från Skandinavien. Under denna tid betecknade "dansk" alla de skandinaviska folken. Snorre Sturlassons Heimskringla inleds med att detta är historien om folken som "talat danskt tungomål" och fortsätter sedan med att berätta om de skandinaviska folkens historia (inkl. Sverige och Norge). Samma uppgift finns i isländska lagsamlingen Grágás - att "dansk tunga" eller "danskt mål" är gemensam språk till alla nordiska folkslag. Wessen menar tvärtom att namnet betyder 'halvdansk', det vill säga till hälften härstammande från Skandinavien, och hälften från danerna, som, på denna tiden, erövrade den äldre heruliska befolkningen. Han menar, att Halvdan som kunganamn förekommer längre tillbaka i vestfolds- och sköldungaätten.
Mål – äldre svenskt ord för dialekt Tungomål – äldre svenskt ord för språk.
Smålänningen Alf Henrikson, en populärvetenskaplig författare, skriver 1963 i sin bok "Sveriges Historia del II, sid. 600": "Även det folkrika Skåne, nyss en av det danska rikets kärnprovinser vars tungomål snarast får sägas vara dansk dialekt än idag, bytte sitt skriftspråk och sin lag anmärkningsvärt lätt". Kapitlet, som behandlar 1600-talets andra hälft, är kallat "Försvenskningen i söder". Meningarna är dock delade när det gäller svårighetsgraden och det allmänna motståndet mot det nya språket i Skåne, ett motstånd som även manifesterade sig i kyrkorna. Elias Wessén menar att Skånes språkliga försvenskning "skedde synnerligen lätt, inom loppet av en människoålder" (1975, s. 82). En karakteristik som enligt Stig Örjan Ohlsson "måste [...] betecknas som missvisande" (1978:1, s. 150–151). Ohlsson är "inte [...] övertygad om att Skånes språkliga försvenskning kan sägas vara en process, som obesvärat klarades av inom en normal människoålder.".
Bland motståndare framförs också ofta omständigheten att språket är levande och ständigt föränderligt varför det inte kan eller bör påverkas genom styrning. Utvecklingen beskrivs här närmast som ödesbestämd. Anhängare menar istället att språket alltid påverkats av medveten styrning i olika omfattning. Det har till och med gått att återuppliva döda tungomål och göra dem till levande folkspråk. Vidare visar ett flertal nutida fall att en omfattande språkrensning verkligen är möjlig även idag.
Tungomålstalande, tungotal eller glossolali innebär att en person i ett religiöst sammanhang uppfattar sig/uppfattas tala på ett främmande tungomål, det vill säga språk, som personen inte själv sedan tidigare kan, som ett gudomligt inspirerat bönespråk eller budskap till människor som förstår det aktuella språket. För omgivningen framstår tungotalet som ett rabblande av obegripliga ord, ofta färgat av den religiösa subkulturen personen har sina rötter i. Tungomålstal är känt från många kulturer världen över.
