Tungrot Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tungrot

1. Om en svensktalande person som talar med rullande tungrots‑r (uvular tremulant) säger ordet ⟨ramlar⟩, transkriberas det ljudet med IPA‐symbolen : . Tungspets‑r och tungrots‑r beskrivs med olika symboler för de uttalade fonerna, även om valet av det ena eller andra ljudet inte spelar någon roll för ett ords betydelse i ett visst språk. Man kan höra skillnad på ett och ett , men de är likvärdiga vad gäller svenska ords betydelse. (källa)
2. Kalmaritiska är ett lokalt uttryck som syftar på den särskilda och lokalt förankrade dialekt som talas i tätorten Kalmar och dess allra närmaste omnejd (Kalmarit = person från Kalmar, Kalmarbo). Dialekten skiljer sig frånärliggande orters småländska (Nybro, Emmaboda, Oskarshamn, Högsby, Torsås och så vidare) och öländska. Utmärkande är det bland småländska dialekter i allmänhet vanliga tungrots-r:et, som ofta "försvinner" (till exempel uttalas Kalmar som Kallmaa) och den karakteristiska, stötiga ordbetoningen. Förkortningar och smeknamn är också vanligt förekommande. (källa)
3. Guttural är en språkterm som beskriver velarer och andra konsonantljud som skapas långt bak i munhålan - mellan tungans bakdel och munhålans tak eller mellan tungroten och halsen eller strupen. Svenskan har få gutturaler. Endast ett fåtal dialektala varianter på sje-ljud skapas på detta sätt. Andra språk, exempelvis hebreiska, nederländska och arabiska, använder gutturaler flitigt. (källa)
4. Radikal konsonant – en konsonant som produceras genom att tungroten bildar en förträngning i svalget. (källa)
5. Radix linguae = tungroten Corpus linguae = tungans mittparti Apex linguae = tungspetsen Sulcus medianus linguae = fåran i mittlinjen på tungans ovansida hos carnivorer, primater och hästar Torus linguae = upphöjning på bakre delen av ovansidan av tungan hos ruminanter Frenulum linguae = "seglet" som fäster tungan till munhålans golv. (källa)
6. Tungben eller hyoidben (latin: os hyoideum, av grekiska: hyoeides, "ypsilon-format", υ) är, i människans kropp, ett ben i halsen som inte ledar till något annat ben utan bärs av halsmuskler. Tungbenet har fått sitt namn eftersom det bär tungroten. Det har formen av en hästsko och hänger ned i ligament från processus styloideus på tinningbenet. (källa)
7. Ytterligare ett annat karaktärsdrag som inte är så vanligt idag är djupa "K:n". När man säger till exempel "Katt" på rikssvenska pressar man mitten av tungan mot gommen för att göra ljudet. I detta djupa K:et trycker man tungroten mot gom-seglet samtidigt som man spänner svalget nästan som man sväljer och pressar ut luft vilket generar ett mera djupt liggande K som kommer längre ner i halsen ifrån. (källa)