Tunn Synonymer Betyder Uttal

• klen
• mager
• magerlagd
• skör
• smal
• spenslig
• spröd
• späd
• tanig
• utspädd
• vattnig

Hur används ordet tunn

1. Gardin är tyg av tjock eller tunn kvalitet avsett att anbringas i eller intill fönster, till skillnad från draperi som anbringas på andra ställen än i eller vid fönster. (källa)
2. Gipsskivan ger bara marginell värmeisolering och ljudisolering. Detta beror dels på att den är tunn och dels på att gipset är kompakt och inte innesluter särskilt mycket luft. Väggar med regelavstånd c/c 600 mm isoleras med skivor som har 565 mm bredd, vilka kläms ihop ca 1 cm mellan de 45 mm tjocka träreglarna. Vid den allt populärare konstruktionen stålregel med c/c 400 mm används skivor med 410 mm bredd. Detta format är tyvärr ännu ovanligt på byggvarumarknader, vilket innebär att gör-det-självare och småföretagare ofta tvingas skära till passande isolering. För stålregelväggar med c/c 450 mm är det ännu svårare att finna isolerskivor med passande bredd, 460 mm. Detta är anmärkningsvärt, då etablerade tillverkare av gipsskivor rekommenderar denna regelkonstruktion även till väggar som ska isoleras. (källa)
3. Plastfolie är en tunn och vanligen genomskinlig plastfilm. Somliga kvaliteter häftar, utan att vara belagda med något särskilt häftämne, mot sig själv och mot många andra material. (källa)
4. Glasbjörk (Betula pubescens) är en art av björk som kan bli upp till 25meter hög. Den växer i Europa, Kaukasus och Sibirien. Glasbjörken har en smal, oval krona samt tunn och ofta glansig bark. Glasbjörken är en av tre björkarter som växer i Sverige. De två andra är vårtbjörk och dvärgbjörk. (källa)
5. Takmaterialet kan vara olika tjockt och av olika växtblandningar. En tunn moss-sedum-matta är bara 3 cm tjock, medan ett grästak med en blandning av sedum-ört-gräs kanske bildar ett 12–15 cm tjockt skikt. Jordmaterialet bör vara minst 3 cm tjockt och kan behöva ökas om takets lutning är liten. En tjockare konstruktion av sedum-ört-matta kan bestå av 3 cm mineraljord, 3 cm dränering och 3 cm vattenhållande skikt. (källa)
6. Februari kallades förr i Sverige för göjemånad, (se gammelnordiska kalendern) och i Danmark för blidemåned. "Göj" är troligen samma ord som det gamla isländska gói, som även kan skrivas gæ, vilken eventuellt betyder "tunn snö" eller "spårsnö". Det är eventuellt släkt med det grekiska ordet chion som betyder "snö". Göjemånad kan med denna tolkning översättas med snömånad. (källa)
7. En tidig hacktyp var så kallade slaghackar som med hjälp av slagor monterade på en vals mer slog sönder än hackade grönmassan. Numera används exakthackar som ger en mycket jämnare hackelselängd. Exakthackar har ett system av valsar som pressar fram en tunn ström av grönmassa mot en hastigt roterande knivförsedd trumma. En nackdel med exakthackar är att knivtrumman är känslig för massiva främmande föremål i grönmassan. (källa)
8. Handflatans hud är tunn och känslig, och har svag pigmentering. Vissa systemiska sjukdomar och tillstånd kan göra så att handflatornas färg förändras, t.ex. i form av palmarerytem, cyanos och vita fingrar. (källa)
9. Protein och kollagen är, i form av polypeptider och aminosyror, byggstenar hos håret. Det kan också finnas fettlösliga A- och E-vitaminer, som gör att det blir en tunn hinna på håret. Olika fetter som aloe och kamomillextrakt, vetegrodds-, henna- jojoba- och kokosolja kan också finnas med och innebär också att håret får en fetthinna på ytan. (källa)
10. Härveln kan vara utrustad med ett primitivt räkneverk och kallas då knäpphärvel. En kugghjulanordning lyfter successivt en liten trähammare, när härveln vevas. Efter ett antal varv, bestämt av kugghjulens utväxling, lösgörs hammaren, som faller ned mot en tunn träskiva med en liten smäll, en knäpp. Traditionellt är utväxlingen 1:12, varför det blir en knäpp vid vart tolfte varv. 6 knäpp är signalen att det är dags att knyta om en pasma, alltså efter 72 varv. Ett vanligt mått på härvelns omkrets är 4 alnar, men eftersom varje socken i äldsta tider hade sin egen uppfattning om hur stor en aln akulle vara, så blev det lite si och så med mängden garn i en pasma. Denna oreda avhjälptes genom att man fastställde den s.k. Rydaholmsalnen, med dagens mått 0,594 m (avrundat). Om man utgår från Rydaholmsalnen, består alltså en pasma av 72∙4∙0,594 = 171 m. 6 pasmor bildar 1 härva, 1 026 m. I modern tid har detta avrundats till en metrisk härva om 1 000 m med 10 st pasmor à 100 m. (källa)