Tunnelbanenedgång Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tunnelbanenedgång

1. Byggnadens fasader har renoverats några gånger, men har behållit det karaktäristiska grafiska mönstret i blågråa putsnyanser. På hörnet mot Folkungagatan fanns redan från början en tunnelbanenedgång till station Medborgarplatsen och i bottenvåningen låg en filial för Stockholms Sparbank med direktingång från gatan och från hotellobbyn. Bankfilialen avvecklades på 1980-talet. (källa)
2. I hörnet Hammarbybacken och Hammarby allé uppfördes kontorshöghus med 27 våningar (102 meter över mark) och längs med Hammarbybacken byggdes ett lägre kontorshus. Höghusets plan är formad som en treudd med tre spetsar som växer utåt med stigande höjd och ökar i volym högre upp. Byggnadens ovanliga geometri beror på ett antal lokala förhållanden, exempelvis en begränsad tomtyta som på det viset kan nyttjas maximalt. Stommen består av betongelement med en kärna av platsgjuten betong. Kärnan har en hexagonal planform och innehåller tre hissar och två trapphus. Fasaderna kläs med prefabricerade fönsterelement av aluminium och glas i olika färger. Huvudentrén planeras mot Hammarbybacken, där huset är 23 våningar högt. En entré skall även anordnas från Hammarby allé. Högst upp finns en restaurang och skybar. En tunnelbanenedgång kommer att byggas i anslutning till huset. (källa)
3. 11–12 maj – Polis drabbar i Kungsträdgården i Stockholm samman i slagsmål med demonstranter. Demonstranterna vinner kampen. Det hela är känt som Almstriden, eftersom demonstranterna protesterar mot fällningen av några almar, som ska bereda plats för en tunnelbanenedgång enligt myndigheternas beslut. Till slut räddas dock almarna kvar. (källa)
4. Det första stora namnet inom jugendarkitekturen blev Victor Horta. Horta och Henry van de Velde uppförde under några hektiska år i början av 1890-talet flera jugendbyggnader i Bryssel. I Paris uppförde Hector Guimard flera tunnelbanenedgångar i rik jugendstil, inspirerade av Hortas järnarkitektur. En av jugendtidens mest kända arkitekter är den katalanske Antonio Gaudí, som experimenterade mycket med olika formspråk och material, men även tekniska konstruktioner, där han genom att fästa tyngder i hängande kedjor försökte få fram optimala konstruktioner. Ett exempel på detta är den stora, ännu ofullbordade katedralen Sagrada Família, som är en upp- och nervänd version av en sådan kedjemodell. I Hortas och Guimards arkitektur kommer inspirationen mycket från växtriket, medan Gaudí även inspirerades av människokroppen, till exempel i de dödskalleliknande balkongerna på Casa Batlló. Om jugendutvecklingen i Katalonien, se vidare modernisme. (källa)