Tuva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tuva

1. Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver. (källa)
2. I slutet av april eller början av maj anländer lappsparven till sina häckningsområden. Den häckar företrädesvis på högt belägna, mycket fuktiga fjällhedar och myrar. Boet, som byggs av fina kvistar, gräs och mossa samt inuti är fodrat med fjädrar, placeras på fuktiga ställen på marken, gärna i en fördjupning eller intill en tuva. I början av juni lägger honan fyra till sex gråaktiga, gulaktiga eller ljusbruna ägg, som är mer eller mindre överdragna med mörkare streck och punkter. Äggen ruvas i ungefär två veckor och redan i mitten av juli är ungarna utflugna. Lappsparvarna lever vanligen parvis, men även i små kolonier. På sommaren består deras föda huvudsakligen av insekter. På vintern övergår de till att äta frön. (källa)
3. Lövsångaren bygger oftast sitt bo på marken eller i en tuva, inte sällan i skydd av en nedhängande gren eller på annat sätt väl dolt. Boet är i det närmaste sfäriskt, byggs av grövre grässtrån och mossa, och fodras med fjädrar. Merparten lägger fyra till åtta ägg i början av juni, som honan ruvar i tolv till 14 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygfärdiga efter elva till 15 dygn efter att de kläckts. Lövsångaren lägger ofta två kullar per häckningssäsong. (källa)
4. Det är även ett ståtligt, i trädgårdar ofta odlat dekorationsgräs, bildande en stor tuva av långa smala, mot jorden bågböjda blad, ur vilken de 2 till 3 meter höga stjälkarna uppväxer. Blomställningen är en stor praktfull, plymlik, silverglänsande, stundom rödskimrande vippa. Vipparna bibehåller torkade sitt vackra utseende och användas därför till makartbuketter. (källa)
5. Bladen är mörkgröna och växer i en öppen tuva. De är långsmala, ganska tunna och djupt flikiga. Blomman är vit, ibland med en dragning mot gult. Nerverna i kronbladen skiftar i violett. (källa)
6. De häckar i kolonier i våtmarker, på strandängar och gärna på små öar och holmar, vid öppna kustpartier. Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, exempelvis grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar. Hos de populationer som inte är stannfåglar flyttar ungfåglarna mot övervintringsplatserna innan de adulta fåglarna ruggat färdigt. De adulta fåglarna flyttar sedan iväg under september och början av oktober. (källa)
7. Jordstammen är tjock och fast. Till formen är den en upprepat grenig pelarstam, en kandelaberstam, och varje grentopp bär en tät rosett av talrika blad, så att plantan liknar en tät tuva. Grenarna skyddas av de torra resterna av föregående års bladrosett. Då en gren utvecklat en stängel i sin spets, avstannar dess tillväxt. Efter blomningen dör dock endast själva stängeln, och nedanför den kommer bladbärande sidogrenar. Blommorna är rosa, men det finns också varieteter med vita eller röda blommor, och blomningen börjar i slutet av maj eller början av juni. Blommorna sitter i täta huvuden överst på stänglarna och från blomställningen går en hinnartad hylsa ner längs stängeln. Därför har triften även kallats hylsnejlika. De har fem långa trådlika stift och märken. Frukten är en enfröig nöt. Rotsystemet är en tjock och stark pålrot. Längre upp finns några svaga trådrötter, och om växten delas i flera exemplar för att till exempel planteras som infattning omkring rabatter, kan dotterplantorna fortleva med endast trådrötterna. (källa)
8. Tuva (Тыва, Tyva) är en delrepublik i Ryssland, belägen i södra Sibirien vid gränsen mot Mongoliet. Den har en yta på 170 500 km² och har lite mer än 300 000 invånare. Republiken gränsar till Altajrepubliken, Chakassien, Krasnojarsk kraj, Irkutsk oblast och Burjatien i Ryssland samt mot Mongoliet i syd. Skogar och bergsområden upptar stora delar av ytan och republiken är mycket glest befolkad. Majoriteten av befolkningen är tuviner som talar tuvinska, men även ryska talas omfattande. Huvudstad är Kyzyl. Republikens nuvarande regeringschef är Sjolban Kara-ool. (källa)