Vad betyder och hur uttalas tvistemål
Tvistemål uttalas tviste|mål.
Tvistemål betyder motsatt: brottmål.
Ordformer och varianter av tvistemål
Singular
- tvistemål
- obestämd grundform
- tvistemåls
- obestämd genitiv
- tvistemålet
- bestämd grundform
- tvistemålets
- bestämd genitiv
Plural
- tvistemål
- obestämd grundform
- tvistemåls
- obestämd genitiv
- tvistemålen
- bestämd grundform
- tvistemålens
- bestämd genitiv
Tvistemål är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tvistemål
Hemvisten har betydelse i rättegångar eftersom "laga domstol i tvistemål i allmänhet" är tingsrätten i den ort, där svaranden har sitt hemvist. Är svaranden folkbokförd i Sverige anses som hans hemvist den ort där han var folkbokförd den 1 november föregående år.
Hovrätten är andra instans i de brottmål, tvistemål och domstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättens domkrets. Det finns sex hovrätter i Sverige. Hovrätterna räknas upp i 2 kap. 6 § rättegångsbalken.
Till huvudförhandlingen kallas domarna, och parterna (i brottmål oftast åklagaren och den eller de som misstänks för (brottet) ibland behöver inte parterna komma personligen. Den misstänkte kallas vid huvudförhandlingen för "den tilltalade". Domarna är vanligen fyra– en juristdomare (som är ordförande) och tre politiskt valda nämndemän. Ibland kan sammansättningen vara annorlunda, i brottmål till exempel med fyra eller två nämndemän eller en eller två juristdomare (dock alltid minst en juristdomare). I tvistemål är grundregeln att en eller tre juristdomare avgör målen men det finns undantag även här och i vissa tvistemål (till exempel familjemål) sitter även nämndemän i rätten.
Det svenska domstolssystemet är indelat i tre huvudgrupper: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Allmän domstol hanterar som regel brottmål, tvistemål, domstolsärenden och konkursmål. Vissa tingsrätter kan även ha i uppgift att avgöra mer specialiserade mål, t.ex. utsökningsmål. Vissa tvistemål, de så kallade dispositiva tvistemålen, kan även, om man är överens om det, avgöras genom skiljedomsförfarande. Förvaltningsdomstolarna hanterar mål av offentligrättslig karaktär där partställningen alltid motsvaras av enskilda mot det allmänna, t.ex. i skattemål och socialförsäkringsmål.
I Sverige återfinns reglerna om kvarstad i tvistemål i 15 kap rättegångsbalken. Frågan om kvarstad får endast prövas av domstol efter yrkande av käranden.
Käromål kallas en skrivelse som inleder en rättegång i tvistemål. Käromålet förenas med en ansökan om stämning. Käromålet innehåller kärandens yrkande(n), samt motivering till detta/dessa.
I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.
Civilprocessen är det område som behandlar förfarandet i ett tvistemål och i ett skiljedomsförfarande dvs. då två enskilda "gör upp" om, först och främst, privaträttsliga tvister. Typiskt för civilprocessen är den så kallade tredskodomen om vilken domaren kan besluta om den ena parten inte inställer sig till den muntliga förhandlingen eller inte avger ett skriftligt svar - om ingen muntlig förhandling är nödvändig - på stämningsansökan.
Enligt 49 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken (RB) krävs det i brottmål prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade som enda påföljd dömts till böter eller har frikänts från ansvar för brott om det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. Gällande tvistemål krävs det alltid prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp överklagandet till prövning.
Resning är ett särskilt rättsmedel som under vissa förutsättningar gör det möjligt att ändra en dom som vunnit rättskraft. Resning kan användas både i brottmål, tvistemål och förvaltningsmål.