Tvär Synonymer Betyder Uttal

• skarp
• sur
• vresig
• vrång

Hur används ordet tvär

1. Julle är en klinkbyggd båttyp med bred tvär akter. Den ska inte förväxlas med jolle som oftast är en helt annan båttyp. (källa)
2. I stora rallyn (till exempel VM, SM osv.) får ekipagen köra besiktningstur på sträckorna innan tävlingen börjar. Under besiktningen skriver kartläsaren ner hur föraren ska köra under tävlingen. Ofta går det till så att föraren berättar hur vägen går och hur förutsättningarna är, och kartläsaren skriver ner det. Anteckningarna kallas noter och kan se ut så här: 50 V3/Kr 120 H2 Mål (Betyder: 50 meter, Vänster 3 över krön. 120 meter, Höger 2. Mål). Detta var ett exempel ur ett system som kallas siffernoter. Enkelt kan man säga att siffran som står efter Höger/Vänster är den växel som föraren ska åka på i svängen. Sifferbenämningen går från 1-6 där 1 alltså innebär den skarpaste svängen. Det andra använda systemet heter beskrivande noter. Då, istället för siffror, använder man bland annat beteckningar som "Tvär", "Medium" och "svag" för att beskriva hur skarp svängen är. (källa)
3. Kummeln är en långsmal fisk med två ryggfenor och en analfena. Den bakre ryggfenan och analfenan är båda mycket långa. Fisken har underbett. Munnen och gälhålan är svarta. Den har en långsträckt, spolformad kropp, en kort främre ryggfena och en mycket lång bakre ryggfena, vilken är något högre baktill liksom den nästan lika långa analfenan, stjärtfenan är tvär. (källa)
4. Nötväckan är gråblå på ovansidan och vit undertill, med svagt rostgulaktig anstrykning på bröstet och magen. Genom ögat går ett svart streck. Kroppens sidor bakåt och delvis de undre stjärttäckarna är roströda. Näbben är rak, trind (rund), något trubbig och ungefär lika lång som huvudet. Näsborrarna täcks av täta, borstlika fjädrar. Första vingpennan är kort, fjärde pennan är längst. Vingarna är breda och trubbiga. Stjärten är kort, mjuk och tvär. Baktån och tarsen har samma längd. Vingarnas pennor är mörkbruna, stjärtens däremot svarta (utom de båda mittersta, som är grå). Totallängden kan bli upp till 14–15 cm. Vingspannet är 23–27 cm. En vuxen fågel kan väga cirka 23 gram. (källa)
5. Är en lövfällande buske med kala kvistar, 1-4 m hög. Bladen är 3-8 cm långa, äggrunda-elliptiska med tvär eller svagt hjärtlik bas, trubbiga, kala, ljust blågröna och kortskaftade. Blommorna sitter två och två och blomskaftet är lika långt som kronan. Kronan blir 15-20 mm lång, rosa till mörkt röd, eller sällan vit, den är tvåläppig med långa flikar. Frukten är ett rött till orange bär. Bären är giftiga och ger kräkningar, ansiktsrodnad, överdriven törst och vidgade pupiller. (källa)
6. Brädan är oftast 10 - 25 centimeter kortare än åkarens längd. Brädan väljs efter vilken typ av åkning som avses. Off pist kräver en lite längre och styvare bräda, medan en bräda för pipeåkning är kortare och mjukare. Åkarens vikt styr också styvheten på brädan. En tung åkare ska ha en styvare bräda. Brädans bredd väljs så att den är så smal som möjligt utan att åkarens tvär- eller snedställda pjäxor sticker så långt ut över kanterna att de stör åkandet vid lutning av brädan. Bindningarna vinklas i åkriktningen. Den främre bindningen mer än den bakre vanligtvis. För friåkning med hårda pjäxor används oftast längre brädor oftast 10–20 centimeter längre än åkaren. (källa)
7. Under yngre stenåldern tillverkades sticklar av flinta med smal, tvär egg och användes som mejsel eller kniv vid tillverkning och ristning av ben- och hornföremål. Sticklar förekom under större delen av den nordiska stenåldern, ända från yngre paleolitikum, vilket innebär att de är bland vårt lands äldsta typ av redskap. Sticklarna fick dock lite olika utseende under åren som gick. De såg heller inte helt likadana ut. Vanligast i Sverige är de s.k. kantsticklarna, vilka har stickeleggen i redskapets ena hörn, samt mittsticklarna, vilka har eggen i mitten, tillverkad genom två slag. Även skivsticklar, mikrosticklar, spånsticklar och liknande förekom. De var nästan alltid tillverkade av flinta, några gånger av kvarts. (källa)
8. Arterna inom underfamiljen Larinae har simhudsförsedda fötter och deras övernäbb saknar vaxhud. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Deras stjärt är i regel tvär eller rundad och når inte lika långt bak som de ihoplagda vingarnas spetsar då fågeln sitter. (källa)