Typsnitt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet typsnitt

1. I Berlin är gatunamnsskyltar enhetlig vita med svart text. Det finns dock en liten skillnad i bokstävernas typsnitt mellan de gamla öst- och västdelarna av Berlin. Har gatan fått sitt namn efter en känd person anges ofta en kort personbeskrivning på en tilläggsskylt. Till exempel Malschweg: "Adolf Malsch" Spandauer Stadtkämmerer 1895". (källa)
2. Ett grafem (från grekiskans graphē som betyder "skrift", och ändelsen -em från fonem.) är ett skriftspråks minsta betydelseskiljande enhet, till exempel bokstäver eller siffror. Många grafem kan ges olika form i olika sammanhang (olika typsnitt, handskrift–tryckt skrift, position i ord). Tydliga exempel på tecken i det latinska alfabetet med ett varierat utseende är "lilla g", "lilla a" och siffran 7 (med eller utan streck). De olika formerna, de konkreta tecknen på papperet eller bildskärmen, kallas grafer. Om flera grafer är manifestationer för samma grafem, kallas de allografer. Det gäller således graferna ⟨α⟩ och ⟨a⟩. Jämför förhållandet mellan allofoner och fonem. (källa)
3. Grafisk formgivning – användandet av typsnitt, logotyper, färger o.s.v. i trycksaker, eller i digitala media och system. (källa)
4. Grotesk eller linjär är en typkaraktär som uppkom i England i början av 1800-talet under den tid då industrialismen tog fart och man inom typografin, liksom inom konsten, bröt med traditionen och sökte nya uttrycksmöjligheter. Beteckningen "grotesk" kommer ursprungligen från Tyskland, där man tidigt skapade typsnitt där både versaler och gemener saknade seriffer. Namnet har sedan lånats in till flera språk, bland dem svenska och engelska (grotesque). (källa)
5. I moderna (svenska) publikationer är kolofonen oftast placerad på copyrightsidan, den andra sidan av titelbladet. Praktiken med kolofon i slutet av boken är dock fortfarande vanlig i bland annat fransk bokproduktion. Kolofonen innehåller uppgifter om copyright-innehavare, tryckeriets namn, bokens tryckår, ISBN- och ISSN-nummer och liknande information. I exklusivare böcker kan den också ange papperskvalitet, typsnitt, upplagestorlek och liknande. (källa)
6. Den kursiva skrivstilen uppstod som en snabbskrift i påvens kansli på 1400-talet, och kallas därför på italienska lettera corsiva cancellaresca. Som trycktyper lanserades den kursiva stilen 1501 av boktryckaren Aldus Manutius och stämpelskäraren Francesco Griffo. Kursiven utgjorde då en egen stilsort, eller "typsnitt" om man så vill, och en hel bok kunde sättas med kursiv. Från 1500-talets mitt kom rak och kursiv stil att betraktas som varianter av ett typsnitt. I dag har de flesta typsnitt rak och kursiv variant, som utgör två olika fonter. (källa)
7. När man kombinerar två personers initialer finns inga entydiga regler i Sverige om vems namn som ska stå först. Man kan utan problem välja det som ser snyggast ut i det typsnitt du tycker om eller det som helt enkelt känns bäst för just er. (källa)
8. En patris kan användas för framställning av många matriser vilket gör att modellen kan få stor spridning. Tekniken användes bl.a. under blytryckets tid för framställning av typsnitt. Ett annat användsområde är vid tillverkning av väggar för lådformade järnugnar. (källa)
9. Under den tecknade seriens barndom textade serietecknarna sina serier själva. Med tiden blev det dock allt vanligare att specifika textare anlitades, antingen av den enskilde tecknaren, eller av förlaget. Utöver att fylla i texten, har textaren ibland också som uppgift att grafiskt utforma ljudeffekterna. Med datorernas intåg har dock denna tidskrävande uppgift mer och mer börjat utföras med hjälp av datorer och särskilda typsnitt. (källa)
10. Bokstavsformerna levde kvar och utvecklades under medeltiden, ibland med seriffer, ibland utan. Det var då vi fick det gemena alfabetet. När boktryckarkonsten utvecklades under renässansen så gjorde man blytyper som fick samma form som de handtextade bokstäverna. Under renässansen återupplivade man många antika stilideal, bland annat bokstavsformerna. Genom att kombinera de medeltida gemena bokstäverna med antikens versaler så fick vi dagens dubbla alfabet. De antika versala bokstäverna hade seriffer och kombinerades med motsvarande gemena. Sedan dess har typsnitt med seriffer varit dominerande i böcker till i våra dagar. (källa)