Tära Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tära

1. År 1762 började Kungliga vetenskapsakademien propagera för användningen av röd slamfärg i stället för att som tidigare använda rödfärgspigment i trätjära. Anledningen var bland annat att tillverkningen av tjära tärde mycket hårt på skogen. Dessutom ansåg man att den järnvitriol som ingick i den röda slamfärgen "bevarar trävirket ifrån röta och mal (och) icke heller gör väggarna eldfängda såsom tjära". (källa)
2. H. L. Hunley var cirka 12 m lång och skrovet mätte 1,2 m x 0,95 m i genomskärning. Baserat på skisser trodde man först att den var gjord av en ombyggd ångpanna, men då den bärgades år 2000 fann man att den var byggd enbart för ändamålet. I vardera änden satt ballasttankar som kunde fyllas inifrån båten genom att öppna en ventil, och tömmas igen då man ville till ytan genom att pumpa ut vattnet. På översidan fanns två små torn, försedda med små fönster som befälhavaren kunde titta ut genom och därvid navigera farkosten. Ovanpå dessa torn fanns tättslutande luckor med ca 35-40 cm diameter, farkostens enda in- och utgångar. Genom hela båten gick en vevaxel som de åtta besättningsmännen vevade runt för hand och därgenom drev den propeller som drev farkosten framåt. Vid manöverorganen fanns en ställning för ett stearinljus - tärande på det knappa luftförrådet - som farkostens enda inre belysning. (källa)
3. Tidigare användes idegran med sina röda bär mycket inom blomsterhandeln för bindning av kransar, vilket tärt hårt på idegransbeståndet. (källa)
4. Den typ av blixtar som, på ett eller annat sätt, monteras på kameran är oftast mer flexibla. Blixten kan belysa motivet ur olika vinklar, riktas mot vägg eller tak för en mjukare indirekt belysning. Det finns specialblixtar exempelvis ringblixt för makrofoto och blixtar med zoombar reflektor för sportfoto. En annan fördel med externa blixtaggregat är att man inte tär på kamerans batteri när man laddar upp blixten. (källa)
5. Romanens berättare är en kringflackande familjefar i yngre medelåldern strax efter andra världskriget. Mannen drivs av en längtan bort (Fernweh) från det kyffe där han bor med sin fru och sina små barn, och bort från familjens krav. Arbetslösheten och penningbristen tär på honom, och han bedriver en kringströvande tillvaro utan mål i en utbombad tysk storstad, avbruten endast av ruset, och kortvariga återvändanden till hemmet och familjen. I en liten sylta finner han en viss vänskap i en ung flicka, men det är kärleken till frun som både för honom hem och ut på gatorna. Skildringen av kärleken, fattigdomen och ensamheten är bärande element i romanen. Slutkapitlet bygger på ett hörspel av Böll: Ich begegne meiner Frau (el. Ein Tag wie sonst). (källa)