Tät Synonymer Betyder Uttal

• finmaskig
• förmögen
• kompakt
• massiv
• packad
• penningstark
• rik
• välbeställd

Hur används ordet tät

1. Näsan är platt med vida näsborrar och öronen är små. Ansiktet och öronen är liksom händernas och fötternas undersida nakna och av skiffersvart färg, övriga delar av kroppen är täckta av en mer eller mindre tät, något stripig hårbeklädnad, som till färgen är gråaktig med rödbrun inblandning. Armarna är i förhållande till de bakre extremiteterna kraftigt utvecklade. Händerna och fötterna är stora. Såväl tummen som stortån är förenade med hudveck, båda kan sättas mot fotsulan respektive handflatan. När gorillan går på alla fyra, stöder den på hela fotsulan, men på den knutna handens knogar, som därför är försedda med hårda valkar. Dock går den med lätthet på bakbenen. (källa)
2. Grizzlybjörnen trivs i en mängd olika habitat. Man finner dem ofta i älvdalar, men också i fjäll, tät skog, öppet slättland och på arktisk tundra. Med åren kan det se ut som om grizzlybjörnen har tryckts stadigt mot norr, men det är fortsatt oklart om det beror på den globala uppvärmningen eller mänskliga aktiviteter. (källa)
3. Gruyère är en hårdost liknande Emmentaler, med förhållandevis kraftig smak, som tillverkas i Schweiz och Frankrike. Namnet kommer ursprungligen från regionen Gruyère som ligger i kantonen Fribourg i Schweiz. Gruyère tillverkas av opastöriserad mjölk och har tät eller finpipig textur. (källa)
4. En gräsmatta är en tät, jämn och regelbundet klippt vegetationsyta av gräs som inte används för jordbruk. Gräsmattor finns i trädgårdar, parker, fotbollsplaner och golfbanor. (källa)
5. Gulsporre kan bli upp till 80 cm hög och har tätt sittande, jämnbreda blad och stora gula blommor i tät, axlik klase. Nektartecknet hos gulsporren är en starkare orangegul färg på underläppens buckla. (källa)
6. Antalet hagelkorn som ryms i patronen beror på om det är grovt eller fint hagel man skjuter med. Denna grovlek anpassas dels till typen av vilt, dels det tilltänkta skjutavståndet. Målsättningen är knall-och-fall-verkan hos det påskjutna viltet med minimal köttförstöring, inte att sårkanalen skall leda till sårchock eller förblödning. Man eftersträvar därför inte en alltför liten och tät koncentration av haglen, utan snarare en jämn fördelning av dessa inom träffytan, med få så kallade randhagel. Spridningen av haglen ökar dock med avståndet, och för att kompensera för detta används ofta något avsmalnande, så kallade trångborrade, pipor för längre skjutavstånd. (källa)
7. Då en lekman betraktar en hardingfela slås han nog mest av de rikliga dekorationerna. Resonanskroppen har en så kallad rosning, målade mönster, snäckan är formad som ett lejonhuvud och greppbräda, stämskruvar och stränghållare har inläggningar av pärlemor. Den vana betraktaren av fioler ser dock ett antal andra skillnader som är viktigare för de speltekniska egenskaperna. Hardingfelan har en kortare hals och därmed en kortare stränglängd (mensur) än en vanlig fiol (norska flatfela), vilket gör grepp och intonation annorlunda. Vidare har hardingfelan 4-5 resonanssträngar som ligger under greppbrädan och sålunda inte är möjliga att spela på. Dessa klingar dock med då spelmannen spelar den ton som resonanssträngen är stämd i. Slutligen är spelsträngarna tillverkade av senor och spunna med silvertråd över alternativt halvspunna (lindningen kring senan är inte tät utan gjord med glipor på någon millimeter mellan varven). Hardingfelan har dessutom ett flackt stall, vilket underlättar spel på flera strängar samtidigt. Resonanssträngarna, sensträngarnas egenskaper samt det faktum att de oftast stäms ett tonsteg högre än på en vanlig fiol, ger hardingfelan en mycket karakteristisk spröd klang. Slutligen har locket vanligtvis en annan välvning (plattare) än fiolen och f-hålen är inte skurna i välvningen som på fiolen utan med en skarp kant vilket gör att man kan se igenom hardingfelan om man tittar genom något av f-hålen från sidan. (källa)
8. Hasseln (Corylus avellana) är ibland, särskilt i tät skog, ett litet träd av 5–8 meters höjd, men blir gärna en yvig buske genom de talrika skotten från rothalsen. Den är en skuggväxt och har i vanliga fall tunna, mörkt och rent gröna löv som vissnar lätt. Den trivs dock i många trakter på solöppna ställen, till exempel i skärgårdar. Där blir löven blekare gröna, i det att skotten växer hela sommaren, med en rödaktig anstrykning. (källa)
9. Hasselmusen vistas huvudsakligen i träd. Varje individ har ett revir med en radie på 150–200 meter. Reviret markeras med urin och sekret från analkörtlarna. Sommarboet, som byggs av löv, mossa, torrt gräs ormbunkar och andra växtdelar, fästs på grenarna av någon tät buske, upp till 5 meter över marken. Vintern tillbringar den i ett väl ombonat bo under trädrötter, i trädhål och liknande. Under vinterdvalan sjunker kroppstemperaturen markant. (källa)
10. Några viktiga delar som skall finnas på hissar efter förändringar enligt ovan är: Tät korgdörr i korgöppningen (säkerhetsljusridå kategori 2 kan godkännas om det är tekniskt omöjligt att montera en tät korgdörr), knappar som kvitterar tryck med både ljud och ljus, våningsvisare som visar våningen och samtidigt akustiskt anger vilken våning hissen är på, nödtelefon, och den del som oftast kostar mycket pengar: fysiskt eller simulerat räddningsutrymme ovan korgtak, samt i hissgropen. (källa)