Tävlingsförslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tävlingsförslag

1. Andra världskriget fördröjde byggprocessen och projektet genomgick under krigsåren rigorösa besparingsåtgärder beslutade av statsmakterna. Först i april 1945 kunde byggarbetena börja. Byggnaden för Folkhälsomyndigheten med den hygieniska institutionen uppfördes dock genom särskilt beslut tidigare. Efter kriget hade folkhemsarkitekturen med mer hantverksbetonande ideal hunnit påverka byggnadernas utseende och tävlingsförslagets funktionalistiska arkitekturideal med ljusputsade volymer och pulpettak ändrades. Det utförda projektet blev snarlikt tävlingsförslaget, dock inte identiskt. (källa)
2. På församlingens begäran kom tornet att byggas något högre än i tävlingsförslaget. Den största förändringen mot det vinnande tävlingsförslaget var att fasadernas ursprungliga kombinationen tegel / natursten ersattes med en beklädnad av enbart natursten. Exteriören är i stort den samma sedan invigningen 1903, medan interiören omarbetas kraftigt jämfört med den stil Hermansson byggde upp. Redan från början blev också arkitekten hårt kritiserad av belackare till nygotiken. (källa)
3. Huset ritades av Ryberg enligt tävlingsförslagets principer, det vill säga med två inbördes förskjutna volymer och en separat hörsalsbyggnad samt fasader klädda med rött tegel. Huset fick tydlig 1940-tals karaktär. 1997 flyttade kemiinstitutionen till nybyggda lokaler i Scheelelaboratoriet och Rybergs byggnad genomgick en omfattande om- och tillbyggnad efter ritningar av Ahlsénarkitekterna. Bland annat tillkom en indragen takvåning, och den tidigare delvis igenbyggda ljusgården i hus A återställdes. (källa)
4. 1982−83 – de två tävlingsförslagen bearbetas: "Ask" i galärvarvsdockan och "Om hundra år är priset glömt" vid Alkärret. (källa)
5. Arkitekten som ritade riksdagshuset var Aron Johansson. Han segrade förvisso inte i 1889 års arkitekttävling, tävlingen vanns i stället av Valfrid Karlson men inget av tävlingsförslagen ansågs tillräckligt bra och Karlson sorterades bort. Istället fick överintendenten Helgo Zettervall i uppdrag att utforma ett nytt förslag och till sin medhjälpare valde han den unge Aron Johanson. Tillsammans presenterade de 1890 ett gemensamt utkast. Det mötte genast stark opposition och de fick omarbeta sitt förslag. Kritiken höll dock i sig, uppbackad av många av tidens ledande konstnärer och arkitekter. Man menade att en sådan stor monumental byggnad inte kunde placeras så nära slottet och att Helgeandsholmen var för trång för att rymma både riksdagshus och riksbank. När byggnadskommittén 1892 beslöt att fasaden skulle flyttas fram ytterligare sex meter mot Norrbro avgick Zettervall som ansåg det oacceptabelt. Den unge Johansson arbetade vidare med projektet på egen hand. I hans utkast från 1894 bar byggnaden en kupol som aldrig uppfördes. (källa)
6. På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt. Under maj månad samma år påbörjades uppförandet av de 53 meter höga stålskeletten till pylonerna, och på våren 1958 stod anläggningen färdig till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde). Huvudentreprenör var Siab/Svenska Industribyggen AB. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 31 000 ståplatser, där 11 000 ståplatser och lika många sittplatser var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratog.". (källa)
7. Spira är ritad av Gert Wingårdh och Jonas Edblad på Wingårdh arkitektkontor. Fasaden av vitt, klart och kulört glas sveper i en spiralform kring byggnaden. Denna form gav namnet "Spi'ra" som namn på arkitektförslaget i tävlingen 2006-07. Arkitekturens bärande idéer, med alla publika ytor organiserade på samma nivå, var formulerade redan i tävlingsförslaget och har i stort sett genomförts i den färdiga byggnaden. Glasformgivaren Ingegerd Råman har ritat fem lampor till foajén. Spiralamporna är tillverkade av Haboföretaget Fagerhults Belysning Sverige AB. Det interaktiva konstverket Soundflower av Milo Lavén, med fem lurar i plåt, står på gräskullen utanför huset. Kulturhuset Spira är landets första "gröna" kulturbyggnad och har en tydlig miljöprofil. (källa)
8. Under våren 2012 bjöd Kiruna kommun in till en arkitekttävling om utformningen av Kirunas nya stadskärna. 56 intresseanmälningar kom in, bland dessa valdes tio arkitektteam ut till att delta i tävlingen. Den 26 mars 2013 sa kommunfullmäktige ja till att fortsätta arbetet med det vinnande tävlingsförslaget, Kiruna 4-ever, skapat av White Arkitekter tillsammans med Ghilardi + Hellsten Arkitekter, Spacescape, Vectura Consulting och Evidens BLW. Ansvarig arkitekt Mikael Stenqvist arkitekt SAR/MSA, tillsammans med Ghilardi + Hellsten arkitekter genom ansvarig arkitekt Ellen Hellsten. (källa)
9. Milles tävlingsförslag omarbetades därefter flera gånger. Monumentet som ursprungligen var tänkt som en hyllning till svensk industri hade till slut ganska lite med industri att göra. Inspirationen till den slutgiltiga utformningen hämtade Milles från antika grekiska dryckeskärl. Skålen blev lägre och stöden försvann. På skålens sidor placerade han reliefer visande amasoner och vildhundar som jagar centaurer. På sockel av den stora kopparskålen syns hantverkare, bland annat en snickare, en smed, en skräddare och en skomakare. Men det dröjde till 1926 innan monumentet kom på plats. Än saknades medel, än kunde man inte bestämma placeringen. Slutligen hamnade Industrimonumentet framför den nybyggda KTH, en placering som KTH:s arkitekt Erik Lallerstedt hade föreslaget och som kunde godkännas av Milles. (källa)
10. Det skulle dröja ända fram till år 1971 innan kvarteret röjdes och arbeten med den nya bebyggelsen började. Byggherren var AB Familjebostäder, arkitekt var Lennart Bergström Arkitektkontor (efter ett tävlingsförslag av Carl Nyrén) och byggnadsentreprenör var BPA Byggproduktion AB. Byggprojektet Fältöversten var unikt i sitt slag för sin tid, med bostadshus och med ett kommersiellt och socialt servicecentrum, allt i en enda integrerad kvartersbyggnad. (källa)