Ubåtskränkning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ubåtskränkning

1. Ubåtsskyddskommissionen var en parlamentarisk utredning med uppgift att undersöka vad som låg bakom de misstänkta ubåtskränkningar av Sverige som skett och vilka åtgärder som krävdes för att motverka sådana. Kommissionen avlämnade sitt betänkande i slutet av april 1983, SOU 1983:13, "Att möta ubåtshotet. Ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik". Kommissionens slutsats att det var sovjetiska ubåtar som låg bakom ledde till att den svenska regeringen avlämnade en formell protest mot detta till Sovjetunionen. (källa)
2. Ubåtskränkningar i Sverige avser främst de under kalla kriget, i några fall även efteråt, inträffade incidenter då främmande militära ubåtar påträffats eller misstänkts vistas i Sveriges territorialvatten. Efter omprövningar som har gjorts i offentliga utredningar och av Försvarsmakten sedan 2001 klassificeras majoriteten av de inrapporterade incidenterna som felaktiga observationer eller ej sannolika ubåtskränkningar. Bland de incidenter som har rapporterats sedan 1980-talet som fortfarande klassificeras som sannolika eller konstaterade kränkningar har nationalitet enligt officiella dokument inte kunnat identifieras, med undantag för två kränkningar som har bekräftats av ursprungsländerna: U 137 av Sovjetunionen år 1981 och U 13 av Västtyskland år 1990. En rad inofficiella uppgifter pekar på att ursprunget i övrigt kan ha varit olika Natoländer, en slutsats som dock är omdiskuterad. (källa)
3. År 1978 befordrades han till viceamiral och 1978–1984 var han chef för marinen, varpå han 1984 inträdde i reserven. Under hans tid som marinchef inträffade bland annat U 137:s grundstötning i Gåsefjärden 1981 och ubåtskränkningen i Horsfjärden 1982. Rudberg visade "ett stort engagemang för att förbättra skyddet mot de ständigt pågående kränkningar av främmande ubåtar i våra vatten. Avrustade fartyg förlades nu i depåer och kunde därmed hållas i en hög materiell beredskap. Utbildade och hemförlovade värnpliktiga kunde vid behov inkallas till dessa fartyg. Flottan var på väg från att vara en skolflotta till att bli en beredskapsflotta. Kustartilleriet kraftsamlade på att ständigt bevaka våra viktigaste inlopp till baser och andra försvarsanläggningar med fasta och rörliga förband. Ny materiel anskaffades till ubåtskyddet. Per Rudberg kunde vid sin pensionering sammantaget överlämna en kvalitativt stärkt marin till sin efterträdare." Chefen för marinen var tillsammans med chefen för armén och chefen för flygvapnet också ställföreträdande överbefälhavare, men Rudberg utsågs därtill att vara överbefälhavare i exil, med kontor i London, ifall Sverige skulle invaderas. (källa)
4. Ubåtskränkningar i Sverige. (källa)
5. Februari 1985: Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet drev en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160. (källa)
6. Efter andra världskriget var svenska flottans ubåtsjaktresurser främst inriktade mot eskorttjänst. Detta ändrades under 1980-talet då antalet rapporterade ubåtskränkningar ökade dramatiskt efter incidenten vid Gåsefjärden i Karlskrona, då den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund hösten 1981. Under 80-talet byggdes den svenska ubåtsjaktförmågan ut kraftigt, då marinen tillfördes resurser i form av patrullbåtar och korvetter av Stockholmsklass. (källa)
7. Inför försvarsbeslutet föreslog dåvarande Marinchefen Bengt Lundvall att fregatterna HMS Hälsingborg (J13) och HMS Kalmar (J14) av Visbyklass samt landskapsjagarna av Östergötlandsklass skulle byggas om till moderna fregatter. Dåvarande Regeringen Palme ogillade förslaget och angav i försvarsbeslutet att "ubåtsjakt skall skötas med andra medel än militära", ett beslut där konsekvenserna visade sig senare i samband med misstänka ubåtskränkningar samt grundstötningen av U 137. (källa)
8. 26 april I Sverige offentliggörs Ubåtsskyddskommissionens rapport som pekar ut Sovjetunionen som ansvarig för ubåtskränkningar. (källa)
9. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget utformades efter andra världskrigets slut med hänsyn till landets geografiska position mellan de två militärallianserna NATO och Warszawapakten. Genom att de jure vara alliansfritt i fredstid ville landet signalera en fortsättning på småstatspolitiken som präglat historien efter 1815. Samtidigt förelåg ett långtgående samarbete med NATO och Finland riktat mot hotet från Sovjetunionen. Viktiga händelser var baltutlämningen, flera spionaffärer, nedskjutningen av en svensk DC-3:a (Catalinaaffären) och påstådda och verkliga ubåtskränkningar. (källa)
10. Bakgrunden till yrkandet var bland annat hanteringen av frågan om ubåtskränkningar av svenskt territorialvatten. De borgerliga partierna hade vid flera tillfällen ifrågasatt om utrikesministern verkligen ställde sig bakom Sveriges officiella politik, det vill säga att Sovjetunionen var ansvarigt. Det som utlöste misstroendekrisen var ett TT-telegram om ett samtal som utrikesministern hade haft vid en middag den 30 januari 1985 med några journalister där han mer eller mindre skulle ha ifrågasatt att det var sovjetiska ubåtar i Hårsfjärden 1982 och därmed gått emot Ubåtskommissionens rapport. (källa)