Vad betyder och hur uttalas undersökningsarbete
Undersökningsarbete uttalas under|sök|nings|arbete.
Ordformer och varianter av undersökningsarbete
Singular
- undersökningsarbete
- obestämd grundform
- undersökningsarbetes
- obestämd genitiv
- undersökningsarbetet
- bestämd grundform
- undersökningsarbetets
- bestämd genitiv
Plural
- undersökningsarbeten
- obestämd grundform
- undersökningsarbetens
- obestämd genitiv
- undersökningsarbetena
- bestämd grundform
- undersökningsarbetenas
- bestämd genitiv
Undersökningsarbete är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet undersökningsarbete
Ända in på mitten av 1900-talet använde man sig i Sverige av lavar byggda av trä. Från slutet av 1910-talet och framåt byggdes de även i betong och blev allt högre. Den första laven i betong i Sverige byggdes i Kärrgruvan utanför Norberg år 1916, även om formspråket var hämtat från trälavarna. Hissmaskineriet hade i princip alltid stått bredvid lavarna, men 1943 byggdes vid Ramhälls gruva en 44 meter hög betonglave med ett tungt spel uppe i toppen. Anledningarna till den ökade höjden var att man ville ha fallhöjd på det brutna berg man hissade upp, samt att spelhastigheten ökades. Så småningom kom även lavar av stål. Dessa har särskilt använts vid mindre gruvor och undersökningsarbeten.
Den nästörsta gruvan är Hägnaden eller Sjö- och dammgruvorna där man fram till 40-talet bröt i dagbrott. Efter undersökningsarbeten och uppförande av lave gick man över till underjordsbrytning. Laven revs efter att gruvan lades ned.
Inmutningssystemet innebar i princip att den som först anmälde att han vill utnyttja en fyndighet fick rätt till denna. Systemet låg till grund för gruvlagen (1974:342). Enligt gruvlagen beviljades inmutningsrätt av bergmästaren. Den som fått sådan rätt (inmutaren) fick inom ett angivet område utföra undersökningsarbete i fråga om inmutningsbart mineral. Om inmutaren ville bearbeta en fyndighet hade han rätt att få sig anvisat ett arbetsområde för detta, ett så kallat utmål.
Larsson var underofficer vid Livregementets grenadjärkår 1851–56, anställd vid Statens telegrafbyggnader 1854 och elev vid Teknologiska institutet 1855–57. Han var nivellör vid Norbergs järnvägsbyggnad 1855–57, verkställde undersökningsarbeten för stambanor och Gällivarebanan 1858–59, var stationsingenjör vid Västra stambanan 1860–62, ingenjör för segelleden mellan Uppsala och Stockholm från 1863 samt stadsingenjör och brandchef i Uppsala (han byggde stadens vattenledning).
