Underverk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet underverk

1. Med tiden uppkom fasta litterära konventioner om hur en formell helgonlegend bör skrivas och vara uppbyggd, exempelvis användning av bibliska paralleller och med postuma underverk skildrade i slutet av legenden. Legenderna om några av apostlarna byggde på sådana nytestamentliga apokryfer som ansågs läromässigt oproblematiska. (källa)
2. Krösus är känd som ofantligt rik och högmodig, och har därför gett upphov till epitetet krösus om någon med dessa egenskaper (jämför till exempel figuren Krösus Sork i serietidningen Bamse). Han sägs även vara den förste i världshistorien som infört ett system med mynt. Krösus påbörjade även bygget av Artemistemplet i Efesos, ett av världens sju underverk. (källa)
3. Mausoleum, grekiska mausoleion med betydelsen "Mausollos' grav", är en praktfull minnesbyggnad på en grav. Att just Mausollos' gravmonument fått ge namn åt byggnadstypen beror på att det ska ha varit så storslaget att det räknades som ett av världens sju underverk. (källa)
4. Ett mirakel (franska: miracle, från latinets miraculum) eller under är en oväntad och uppseendeväckande händelse som inte kan förklaras med enbart naturliga processer. Ett mirakel betraktas ofta som ett övernaturligt eller ett Gudomligt ingripande. Begreppen mirakel och under syftar på en händelse. Ett ting som är uppseendeväckande – särskilt om det kan tros vara skapat av någon övernaturlig kraft – kan benämnas underverk. Den som utför dessa under kallas undergörare. (källa)
5. Mirakelspel, liksom mysteriespel, härstammar från det liturgiska dramat, som innebar att mässans munkar gick från att skifta mellan sång och dialog till att gestalta mässorna med skådespel. Mirakelspelen spreds i Europa efter att Kristi lekamen godkänts på 1300-talet. Handlingen hämtades inte ur bibeln, utan mirakelspelen kretsade kring helgons liv, och hur de utförde underverk, eller om goda människor som straffades för sin tro. Budskapet i de religiösa spelen var "Håll fast vid din tro vad som än händer. Du får din belöning efter döden.". (källa)
6. Frälsning inom Mormonismen grundas endast på tro, men man får inte komma till den "högsta himlen" om man inte fullgör de mormonska förrättningar, ger tionde, hålla de tio budorden, gifter sig i ett tempel bland annat. Till skillnad mot en del kyrkors lära om att frälsningen endast grundas på tron på Jesus Kristus. I Romarbrevet 3:21-4:12 skriver Paulus att frälsningen enbart fås genom tron på Jesus, inget annat. Dock står det också att tro utan rättrådigt leverne, inte är fullgod tro. Skillnaden är att det är genom tro och inte genom en mängd prestationer man kommer till himlen, så som när "rövaren på korset" bad Jesus tänk på mig när du kommer till ditt rike och Jesus svarade honom "idag ska du få vara med mig i paradiset".. Däremot säger Jesus i bibeln att "ingen kommer in i himmelriket utom den som gör min himmelske faders vilja". I Matteusevangeliet 7:21-23 står det: "Inte alla som säger 'Herre, herre' till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: 'Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?' Då skall jag säga dem som det är: 'Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!' ." I Matteusevangeliet 12:46-50 står det: "Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, och någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig." Han svarade honom: "Vem är min mor, och vilka är mina bröder?" Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: "Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor."". Vad Jesus menar med "min himmelske faders vilja" är en tolkningsfråga. Det står dessutom i jakobsbrevet "Vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon?" (Jak 2:14). (källa)
7. Styvmorsviolen får större, starkare färgade och mer sammetslika kronblad när den växer på näringsrik mark. Den är därför tacksam att odla och planterades i Sverige redan på 1600-talet. Den har haft en stor betydelse som första upphovet och själva grundstocken till de odlade penséerna, som hör till de vanligaste trädgårdsblommorna. De underverk av hortikultur, som pensé-odlingen i våra dagar kan uppvisa, utgörs ännu delvis av denna arts avkomlingar (kulturformer, hybrider), men delvis också av andra arter och deras hybrider, företrädesvis de välluktande Viola lutea och Viola cornuta som växer naturligt i mellersta och södra Europas bergstrakter. (källa)