Undervisningsväsen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet undervisningsväsen

1. Linde blev 1831 student från Borgerdydskolen i Köpenhamn, 1835 juridisk kandidat, 1836 kanslist under direktionen för universitetet och lärdomsskolorna, 1841 tillika auditör i armén, 1843 fullmäktig under den nämnda direktionen och 1847 chef for dennas sekretariat för Sorø Akademi och de vetenskapliga realskolorna, 1848 chef för Kultusministeriets sekretariat för allt högre undervisningsväsen, 1851 tillförordnad, från 1853 till sin död ordinarie departementschef i ministeriet, från 1876 som dettas enda departementschef. Dessutom var han från 1866-1876 tillförordnad chef för Det Kongelige Teater och Kapel, från 1864 generaldecisor för civillistans räkenskaper, 1861-1887 sekreterare och bokhållare vid den Hielmstierne-Rosencroneske Stiftelse, i vars direktion han därefter fick säte, samt från 1864 medlem av Idiotanstaltens styrelse. År 1851 blev han kansliråd, 1852 justitieråd, 1860 etatsråd, 1869 konferensråd, 1884 kammarherre, 1872 kommendör av 2:a graden, 1874 av 1:a graden och 1886 storkors av Dannebrogsorden. (källa)
2. Luzern beslutade år 1844 att inkalla jesuiterna och överlämna kantonens hela undervisningsväsen åt dem. I vissa delar av Schweiz, såsom Fribourg, fanns visserligen redan jesuiter men det betraktades som oerhört utmanande att Luzern, som snart skulle få ordförandeskapet i Edsförbundet, fattat detta beslut. (källa)
3. Det stora skolförslaget: ett ord till hela Sveriges folk om undervisningsväsendets avsedda socialisering (1922). (källa)
4. Anderberg blev filosofie doktor i Lund 1918, docent i psykologi och pedagogik 1918–27, folkskoleinspektör i Trelleborg 1927 samt professor i pedagogik vid Uppsala universitet 1932. Anderberg ansågs på sin tid som en av de skarpsinnigaste företrädarna för den statistiskt-experimentella psykologien i Sverige. Han ägnade sig vid sidan om en rad kritiska uppsatser om intelligensmätningens grundfrågor, utgett arbeten såsom Kvantitativ bestämning av ett kortvarigt arbetes inverkan på ett efterföljande (1918), Psykologi och annonsering (1920), Grunddragen av det svenska tekniska undervisningsväsendets historia (1921) samt Experimentell intelligensundersökning (1928), där han med stöd av sina egna undersökningar vände sig kritiskt mot bottenskoleidén och 1927 års skolreform. (källa)
5. Buls övertog sin fars guldsmedsaffär, men ägnade sig snart alltmer åt allmänna angelägenheter, framför allt undervisningsväsendets främjande. Åren 1886–94 var han medlem av riksdagens representantkammare och tillhörde det doktrinär-liberala partiet. Som borgmästare i Bryssel 1881–99 tillvann sig han aktning även från politiska motståndare. Han utgav bland annat La sécularisation de l'enseignement (1876). (källa)
6. Foss var medlem av Stortinget 1827, 1828, 1830 och 1833–45, president i Odelstinget 1833–45, samt sjöminister 1845–48. Till sin politiska uppfattning var han nationalliberal i tidens anda, och verkade livligt för ett moderniserat undervisningsväsende. Foss har verkställt en översättning av Tegnérs Fritiofs saga (1826, 4:e upplagan 1860). (källa)
7. Anna Sörensen anlitades som ledamot i flera stora utredningar om kvinnors och mäns löner inom undervisningsväsende och statsförvaltning under 1900-talets första decennier. Hon förespråkade lika lön för lika arbete med tunga sakargument. Som tillfälligt kallad ledamot av 1928 års lönekommitté uttryckte hon bitter besvikelse över att lika lön ännu inte fått genomslag hos kommitténs majoritet. Hon bidrog också till utarbetandet av ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna på uppdrag av ecklesiastikdepartementet 1913. Hon var den enda kvinnliga ledamoten bland 1932 års seminariesakkunniga, vilka i sin tur lade grunden för en senare reform av lärarnas utbildning. Hon ingick i redaktionen för den pedagogiska tidskriften Skola och samhälle, hon skrev folkskoleseminariets historia till dess hundraårsjubileum 1930, hon utarbetade den tredje volymen i verket Svenska folkskolans historia och hon dokumenterade Pedagogiska Sällskapets verksamhet. (källa)
8. Som stiftschef visade Troil stor duglighet. Vid prästmötet i Linköping 1784 genomfördes konfirmationen. Vid visitationerna i ärkestiftet ägnade han stor och välbehövlig uppmärksamhet åt de ekonomiska angelägenheterna och lyckades införa ordning och reda. Fattigvården och undervisningsväsendet låg honom också om hjärtat. (källa)
9. Czartoryski kämpade under Tadeusz Kościuszko i Kościuszko-upproret och fördes som polsk gisslan till Sankt Petersburg 1795. Där vann han Alexander I:s gunst och blev efter dennes tronbestigning kurator för universitetet i Vilna 1803, och generalinspektör för undervisningsväsendet i ryska Polen samma år och slutligen utrikesminister 1804. (källa)
10. Den gren av kristidsrörelsen som hade vuxit fram i Kalajokidalen grundade i augusti 1932 ett eget parti, Folkpartiet (officiellt Kansanpuolue, kallades på svenska även Finska folkpartiet). Grundandet stod i ett visst samband med hästupproret i Nivala någon månad tidigare. Folkpartiet sade sig i sitt först publicerade program, som hade en starkt populistisk anstrykning, bland annat understöda ett parlamentariskt och republikanskt statsskick samt krävde en nedskärning av antalet tjänstemän och av undervisningsväsendet, som ansågs alltför betungande för landets ekonomi. Till dess krav hörde vidare, att statsuniversitetet omedelbart skulle förfinskas och svenskan göras till ett frivilligt ämne i de finskspråkiga läroverken. (källa)