Upphov Synonymer Betyder Uttal

• källa
• upprinnelse

Hur används ordet upphov

1. Ordet adel kommer från lågtyskan och betydde 'härkomst', 'börd' för 1000 år sedan. I det avsevärt äldre urindoeuropeiska språket, för mer än 7000 år sedan, kan ad ha betytt "från" eller "av", men också någon annan preposition som "till" eller "på". I svenska språket kom det in som lånord för drygt 500 år sedan, dvs mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse. (källa)
2. Gamma har gett upphov till C, c i det latinska alfabetet (som i sin tur gav upphov till G, g) och till Г, г i det kyrilliska alfabetet. (källa)
3. Generna styr cellens funktion genom de olika proteiner som de kodar för. I en flercellig organism kontrollerar generna också utvecklingen från den första befruktade äggcellen till den färdiga organismen. Olika gener samverkar i ett komplicerat reglersystem, där vissa proteiner reglerar vilka andra gener som för tillfället ska vara aktiva. Trots att alla kroppsceller innehåller samma gener, är olika gener aktiva i olika celler beroende på vilken roll cellen har, i vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig och vilka stimuli den utsätts för. Reglering av genuttryck sker främst genom att olika former av proteiner binder till bestämda ställen på den regulatoriska sträcka DNA som hör till genen, och ger upphov till, ger större mängder av eller hindrar transkriberingen till RNA. När ingen transkribering sker på en sträcka av kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans med speciella proteiner, histoner, till kromatin i cellkärnans kromosomer. I allmänhet ligger största delen av genomet inaktivt och hoppackat på detta vis, medan en mindre del av generna används. (källa)
4. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning eller inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De kan senare ge upphov till cancer. Somatiska mutationer är dock inte bara av ondo. Hos immunförsvaret genomgår B-celler somatisk mutation under en process som kallas för affinitetsmognad. Detta skapar en immunologisk anpassning och ökar dessa cellers förmåga att binda patogener. (källa)
5. Genomet består av gener såväl som icke-kodande DNA. Varje gen utgör en DNA-sekvens, det vill säga en serie baspar, som ger upphov till ett visst protein, genom att transkriberas till budbärar-RNA. Stor del av icke-kodande DNA transkriberas också, och har betydelse för genreglering och genuttryck. En liten del av det icke-kodande DNA:et saknar eller har okänd funktion, och kallas därför skräp-DNA. (källa)
6. Gentianarot innehåller en sockerart, gentianos, som gett upphov till drogens äldre svenska benämning, baggsöterot. Utom denna sockerart innehåller gentianarötterna en starkt bittert smakande glykosid, gentiopikrin. (källa)
7. Ordet kornisch är hämtat från franskans corniche eller italienskans cornice, och ursprungligen från latinets coronis ('krumelur') eller grekiskans κορωνίς, korōnis ('krökt', 'böjt'). Detta har även givit upphov till ordet corniche (efter franskans route à corniche), som benämning på en väg som löper längs med en bergssida på liknande sätt som en kornisch. (källa)
8. Giftstruma, vetenskapligt namn hypertyreos, är en endokrin sjukdom som yttrar sig i att sköldkörteln tillverkar för mycket tyreoideahormoner (T4 eller T3), vilket leder till för hög ämnesomsättning. Giftstruma ger upphov till tyreotoxikos, ett kliniskt tillstånd av förhöjda tyroideahormoner i blodet. Tyreotoxikos kan dock ha andra orsaker än giftstruma/hypertyreos, till exempel en svår allmänsjukdom, graviditet eller förlossning, eller vara inducerat av läkemedel med tyroidea. Ett vanligt, men inte nödvändigt, tecken på giftstruma är förstorad sköldkörtel (struma). (källa)
9. För lodrätta delningslinjer används begreppen kluven och stolpe. För sneda delningslinjer från övre heraldiskt högra hörnet ner till det heraldiskt vänstra används termerna styckad och balk, medan sneda delningslinjer åt andra hållet ger upphov till ginstyckad sköld och ginbalk. (källa)