Uppläsa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uppläsa

1. Historiskt lästes myndigheternas kungörelser upp från predikstolarna, och även enskilda personer hade rätt att få sina meddelanden upplästa på samma sätt, såvida inte prästen eller kronofogden fann hinder mot detta på grund av kungörelsens innehåll. Till följd av detta blev ordet kungörelse i dagligt tal liktydigt med de från predikstolarna upplästa publikationerna. Som juridisk term användes kungörelse om vissa kungliga påbud ("kungl. kungörelse"), men varken genom lag eller praxis var det helt klart vilka sådana som skulle ha denna benämning. (källa)
2. Då Ulstadius i juli månad 1688 bevistade en gudstjänst i domkyrkan, förargades han över att prästens predikan syntes honom alltför skarpt framhålla rättfärdiggörelsen genom tron allena utan gärningarna. Med sina trasiga kläder och sitt långa hängande hår och stora matta skägg, reste han sig och upphov, mitt under predikan, ljudligen sin röst och anhöll att få uppläsa en av honom författad trosbekännelse (med de radikala teser han stod för), samt började själv hålla en sträng straffpredikan med klander mot prästerskapet och klagan över kyrkans förfall. (källa)
3. Drapan var sannolikt egentligen ett skaldestycke, som upplästes eller sjöngs under ackompanjemang av strängaspel. Forntidens drapor har oftast drottkvädets strofform och utgör höjdpunkten av den gamla nordiska skaldediktningen. Drapadiktningen hade sin egentliga blomstringstid i slutet av 900-talet och på 1000-talet (omkring 970–1100) och upphörde under 1300-talet. De under hednatiden diktade lovkvädena handlar antingen om någon frejdad man (en konung, en hövding, en väldig stridsman och liknande) eller om någon gud. En drapa, i vilken en död person förhärligats, kallas arvdrapa eller arvdikt (erfidrápa, erfikvæði). Senare diktades också drapor till Kristi, jungfru Marias samt helgons och biskopars ära. (källa)
4. I kyrkor hålls parentation, i Svenska kyrkan kallad tacksägelse, ofta vid en gudstjänst strax efter en församlingsmedlems dödsfall, samt vid Alla Helgons dag varvid namnen uppläses på de sedan förra Alla Helgons dag bortgångna. (källa)
5. Ett trontal är ett skrivet tal eller en programförklaring som uppläses av en monark inför en lagstiftande församling, vanligen vid dess återkommande sessionsöppnande. (källa)
6. Alfred Tennyson, 1:e baron Tennyson, Lord Tennyson, född 6 augusti 1809 i Somersby i Lincolnshire, död 6 oktober 1892 på Aldworth House nära Lurgashall i West Sussex, var en brittisk författare och poet. I Sverige är han mest förknippad med dikten Nyårsklockan som uppläses på Skansen vid tolvslaget varje nyårsafton. (källa)
7. Programmet producerades av Sveriges Television program 1. I programmet läste ett lag upp texter av varierande karaktär medan det andra laget skulle gissa vilket genomgående tema som återfanns i den upplästa texten. Programledare var Lennart Swahn och de medverkande utgjordes av Mona Seilitz, Helge Skoog och Anna Sundqvist som uppläsare och Tomas Bolme, Monica Dominique och Tommy Engstrand som gissare. (källa)
8. Revy är en underhållningsform som består av en blandning av sång, musik, dans, sketch och monolog. Till kupletterna och sångerna används ofta kända musikstycken som försetts med nyskrivna texter. I sketcherna behandlas aktuella ämnen med satir och humor. På samma sätt som operett och musikal förenar revyn musik-, dans- och upplästa bidrag till en totalföreställning. I revyn saknas dock ofta en genomgående röd tråd. Om en sådan finns är den lös, och alla revyns nummer behöver inte nödvändigtvis relatera till den. (källa)
9. Ordet användes även om den lilla utbyggnad på Stockholms forna rådhus (vid Stortorget), varifrån ovannämnda stadgar upplästes ("lysa burspråk") och varifrån rådet, stundom även regenterna, plägade förhandla med den utanför på torget församlade menigheten. Även på andra rådhus (till exempel i Malmö) och större byggnader (till exempel Kornhamnstorg 51 i Stockholm) förekommande utsprång och utbyggnader, som liknade den ifrågavarande eller begagnades till samma ändamål, fick namnet burspråk. (källa)
10. Fram till 1974 hölls detta tal av Konungen och kallades då för trontal. Ursprungligen var talet kungens eget, men då parlamentarismen slog igenom under 1900-talet övergick det till att vara skrivet av regeringen, men det upplästes av Konungen i dennes namn. I exempelvis Storbritannien framförs fortfarande The Queen's Speech enligt denna modell. (källa)