Upplageökning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet upplageökning

1. Ordet allmänintresse missbrukas ibland vid mediers argumentation för att försvara en namnpublicering och andra personuppgifter i reportage om misstänkta brott eller andra spektakulära händelser, vilket enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i många fall saknar allmänintresse. Ett sådant påstått allmänintresse kan istället handla om ett särintresse hos publicisten att få ekonomisk vinning genom exempelvis en tillfällig upplageökning vid publicering av uppgifterna på grund av allmänhetens nyfikenhet. I många fall saknas det allmänintresse för en namnpublicering men för samtidigt med sig de problem och risker som en namnpublicering innebär. (källa)
2. Bland annat kriminologerna Yvonne Jewkes och Steve Chibnall menar att skildringen av brottslighet i media är en av journalistikens mest litterära och dramatiska grenar med en fascination för det avvikande, som innebär att den svindlande känslan av att brutalitet och faror finns mitt i vardagen skildras på ett sätt som medför att gränsen mellan fakta och information å ena sidan och fiktion och underhållning å den andra blir oklar eller till och med helt suddas ut. Jewkes menar att utgångspunkten för mediernas nyhetsvärdering blir i många sammanhang inte samhälleligt utilitaristisk. Istället läggs fokuset främst på egenintresset hos det enskilda mediet att få en ekonomisk vinning genom exempelvis en upplageökning men där publiceringen motiveras i termer av allmänintresse. I den beskrivna processen utvecklas nyhetsrapporteringen till en produkt som kommersiellt säljs, enligt forskare, förmedlingen av brott blir förenklad, det finns ett moment av oförutsägbarhet, händelsen förläggs nära konsumenten med en inbyggd riskdeklaration ("det kan hända dig också") och i vissa fall omformas till spektakel ("Kl. 10.40 tog terrorn över. Mobben skrek: Ta dom för fan"). I rapporteringarna är våldet, risken och ett dikotomiskt ("vi och dom") perspektiv central av den dramatiska förmedlingen. Det är främst händelser som är anmärkningsvärda och unika som rapporteras och ges oproportionerlig belysning medan vardagsbrottsligheten sällan eller aldrig rapporteras om i media. En konsekvens av denna rapportering, som forskarna lyft, är att den medför att upplevda risken att utsättas för grova brott kan överskattas och generellt uppfattas som ett mer omfattande problem än det är, med en ökad rädsla för brott som konsekvens. Jerzy Sarnecki menar att det finns en risk att underlaget för beslut rörande hantering av brottsligheten ofta är bristfälliga, bland annat beroende på den selektiva mediarapporteringen som förekommer. (källa)