Vad betyder och hur uttalas upplysningsanda
Upplysningsanda uttalas upp|lys|nings|anda.
Ordformer och varianter av upplysningsanda
Singular
- upplysningsanda
- obestämd grundform
- upplysningsandas
- obestämd genitiv
- upplysningsandan
- bestämd grundform
- upplysningsandans
- bestämd genitiv
Upplysningsanda är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet upplysningsanda
De stiftsegna riternas, ur romersk synvinkel bristande renlärighet till följd av de jansenistinspirerade liturgiska reformer i upplysningsanda som i en del framför allt franska och tysktalande stift infördes under 1700-talet.
Müller var nära vän till Friedrich Nicolai, och skrev i dennes nyktra upplysningsanda en rad Komische Romane (8 band, 1784–1791), med småborgerlig miljö och satiriska sidohugg mot sentimentalitet och genikult. Mest känd var Siegfried von Lindenberg (1779, svensk översättning 1802).
Han har utsetts till mottagare av 2010 års Hedeniuspris, som utdelas av Förbundet Humanisterna. Motivet är hans arbete " i sann upplysningsanda, med medicinsk sakkunskap och humanistiskt patos, för att rädda tusentals kvinnors liv i Afrika. Kvinnors mänskliga rättigheter kränks idag i många länder av politiska eller religiösa orsaker. En oönskad graviditet är många gånger lika med en dödsdom.".
I vid mening har litterära sällskap en lång historia och ankyter till antikens diskussionsklubbar och skolor för litteratur och filosofi – exempelvis Platons akademi. Franska akademien (grundad 1635) var ett av de första litterära sällskapen som hade till uppgift att främja litteraturen utan att fungera som skola. I samband med 1700-talets upplysningsanda grundades liknande sällskap i många europeiska länder, inklusive Svenska akademien (1786). Dessa bidrog med pengagåvor och utmärkelser för att främja utvald litteratur och utvalda författare. Dessutom har en utgivningsverksamhet stått på programmet, ofta i form av ordböcker och andra språkliga vägledningar.
