Uppsamlingsläger Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uppsamlingsläger

1. Under begreppet Polizeihaftlager (sv: Polisfångläger) ingick en rad lägertyper: polisfängelser, säkerhetshäktesläger, uppsamlingsläger, judeläger, arbetsläger med flera. De inrättades framför allt i ockuperade länder och stod under säkerhetspolisens (Sipo), säkerhetstjänstens (SD) och Gestapos kontroll. Förhållandena i dessa läger var lika eländiga och brutala som i koncentrationslägren. Till denna lägertyp hörde de uppsamlingsläger för judar som fanns i tyska storstäder samt bland annat följande interneringsläger i andra länder. (källa)
2. Termen koncentrationsläger blev vanlig då det upptäcktes att den nazistiska regimen i Tyskland tidigt anlade arbetsläger och uppsamlingsläger för politiska motståndare. (källa)
3. Nazityskland hade före och under andra världskriget ett flertal typer av läger där oliktänkande och minoriteter internerades. Många av dessa läger kallades arbets- och disciplineringsläger, polisfångläger, uppsamlingsläger och liknande, och kan karakteriseras som koncentrationsläger. Men officiellt och rent formellt var det endast de läger som lydde under SS-myndigheten Inspektoratet för koncentrationslägren som hade beteckningen koncentrationsläger (KZ). Åren 1941-42 upprättades förintelselägren (även kallade utrotningsläger) Chelmno, Sobibor, Treblinka och Belzec, de var inte KZ-läger men lydde under SS. Ibland kallas även Maly Trostenets för förintelseläger. Lägren Auschwitz och Majdanek var både KZ-läger och förintelseläger. (källa)
4. Nazityskland hade före och under andra världskriget ett flertal lägertyper där man förvarade oliktänkande och minoriteter under mycket hårda förhållanden och med hög dödlighet. Många av dessa läger kallades arbets- och disciplineringsläger, polisfångläger, uppsamlingsläger och liknande, och kan karakteriseras som koncentrationsläger. Men officiellt och rent formellt var det endast de läger som lydde under SS-myndigheten Inspektoratet för koncentrationslägren som hade beteckningen koncentrationsläger (KZ). Omkring 1 650 000 personer sändes till KZ-läger mellan 1933 och 1945, av dessa dog två tredjedelar. Till detta antal kan läggas den dryga miljon judar som avrättades i förintelseanläggningarna i lägren Majdanek och Auschwitz. (Offren i förintelselägren Sobibor, Belzec, Treblinka och Chelmno är inte inräknade.). (källa)