Uppsving Synonymer Betyder Uttal

• boom
• höjning
• uppgång
• ökning

Hur används ordet uppsving

1. Under andra världskriget upplevde träkolsframställningen i Sverige ett stort uppsving eftersom träkolseldade gengasaggregat i många fall fick ersätta konventionella drivmedel i motorfordon. (källa)
2. Guano är numera främst av historiskt intresse, men har fortfarande ett antal användningsområden inom jordbruk och trädgård. Det har också på senare tid fått ett uppsving som naturgödsel inom det ekologiska jordbruket. (källa)
3. Under 1980-talet började allt fler städer arrangera stadsvandringar och i slutet av 1990-talet tog fenomenet ny fart. Då stod främst museer och studieförbund för utbudet, vid sidan av frilansande guider. Senare har även turistbyråer arrangerat stadsvandringar. Vi har även sett att stadsvandringar har fått ett stort uppsving genom att många stadsvandringar har utgått från olika teman, som till exempel mord, spöken och kärlek. (källa)
4. Handelsvägen från varjagerna till grekerna möjliggjorde redan under 800-talet att varor kunde fraktas mellan Nordeuropa och Bysans utan att segla genom Medelhavet. Hansan kom senare att bli betydelsefull för utbyte av varor över Östersjön, och Europas uppsving efter digerdöden var inledningen till en enastående framväxt av välstånd och handel. (källa)
5. Ungefär på 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu alltid serverad i varm mjölk. På slutet av 1800-talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde. Det blev då också vanligt på kaféer att till kaffet sälja semlor utan mjölk.Därmed var den moderna bakelsevarianten av den svenska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapad vid sidan av traditionen med varm mjölk. Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den blev vida spridd. På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving. (källa)
6. Husarerna fick ett nytt uppsving under Napoleonkrigen. Under andra hälften av 1800-talet, efter det ungerska frihetskriget 1848 och efter upprättandet av dubbelmonarkin Österrike-Ungern 1868 blir husaruniformen ofta sedd på politiker och kungligheter, till exempel kung Karl XV. (källa)
7. Förutom som arbets- och fritidskläder förekommer hängselbyxor även som modeplagg. De har haft sitt senaste uppsving som damplagg sedan omkring 2005. Hängselbyxor har också en bestående popularitet som mammakläder och barnkläder. (källa)
8. I Europa har kalligrafin en mer fragmentarisk historia med den medeltida bokkonsten (The Book of Kells, The Book of Durruw, The Lindisfarne Gospels) som en höjdpunkt, även om den aldrig kom att utvecklas till en konstform i sig själv på det sätt som den gjorde i Östasien. Efter medeltiden har den arabiska kalligrafin haft ett direkt inflytande på barockens snirklig utformade dokument. (Se till exempel Jan van der Velde d.ä..) Både i den islamiska och i den Europeiska konsthistorien avses med kalligrafi pennskrift. Efter boktryckarkonsten har kalligrafin i väst fått en allt mer underordnad roll men lever vidare i till exempel namnteckningar. Graffitikonstens tags och dess okonventionella behandling av bokstavsbilden i Wildstyle visar på ett helt nytt område för kalligrafins utveckling, och här kan man istället tala om ett kraftigt uppsving i nutiden. (källa)
9. Kastreringsbruket, som förekom främst från cirka 1400- till 1700-talet, uppstod i Spanien och i Italien eftersom man ville ha tillgång till höga röster även inom kyrkomusiken, där kvinnoröster inte var tillåtna. Kastratsångarnas egentliga glanstid började med operagenrens uppsving. Under barocktiden var de främsta sångarna kastrater, av vilka Farinelli (egentligen Carlo Broschi) blev den mest berömde. Endast i Frankrike ställde sig publiken avvisande till kastratrösterna. Kastratsångarnas guldålder upphörde mot slutet av 1700-talet, då ett nytt, enklare och naturligare musikideal uppstod. Kastratsångare fortsatte dock att förekomma under 1800-talet, till dess att operationen förbjöds 1870 i Italien, som var det sista landet där det tillämpades. (källa)
10. Kautschuk beskrevs av Christofer Columbus men det dröjde till 1733 innan kautschuk första gången kom till Europa. Till en början var man helt beroende av vildväxande bestånd i Amazonområdet, utförsel av plantor och frön från Brasilien var förbjudet. Den praktiska användningen i Europa anses ha tagit sin början 1825 då de första galoscherna i gummi tillverkades. Ett uppsving skedde efter att vulkaniseringen upptäcktes 1839. År 1876 lyckades en britt smuggla ut fröer från trädet, och några år senare började britter och holländare anlägga kautschukplantager i Ostindien. (källa)