Uppsöka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uppsöka

1. Förgiftning av liljekonvalj kan vara livshotande. I grund och botten är det alltid rekommenderat att uppsöka läkare om man intagit hög dos av liljekonvalj. (källa)
2. Vanligaste symptomen är lätt svullnad, sveda och klåda, men dessa brukar gå över inom några dagar. Symptomen varierar dock mellan personer. Man behöver bara uppsöka vård om man oroas av myggbetten. (källa)
3. Upplever man svarta prickar och ljusblixtar, speciellt om man är närsynt, skall man inom två dygn uppsöka ögonläkare, för att säkerställa att glaskroppsavlossningen inte förorsakat en näthinneavlossning. Särskilt brådskande är det om det inte bara är små prickar, utan "gardiner" för synfältet. (källa)
4. Det finns generellt sett tre olika typer av gift som verkar på kroppen via olika mekanismer. Vissa gifter, exempelvis fosfolipas A2, har effekter på mer än ett verkningssätt. Det skall nämnas att det sker forskning på dessa substrat, och att specialintresserade gör klokt i att uppsöka medicinsk litteratur inom toxinologi och specialartiklar exempelvis via PubMed. (källa)
5. Personsökning via radiosignaler förekom i USA från början av 1920-talet och användes inom polisväsendet. Lokala, trådlösa personsökarsystem med endast en basstation som omfattade till exempel ett fabriksområde eller ett sjukhus förekom från 1960-talet och framåt. Svenska Televerket startade ett internt försökssystem 1968 och utnyttjade nätet av FM-sändare för att distribuera söksignaler. Försöksgrupper var montörer och reparatörer. Personsökarna kände av signaler i en underbärvåg i FM-sändningarna vilka inte hördes i vanliga radioapparater. Verkets reparatörer gick därmed att nå men de måste uppsöka en fast telefon och ringa ett förutbestämt telefonnummer för att få ett meddelande. (källa)
6. Rosfeber kan sprida sig snabbt och i värsta fall leda till blodförgiftning (sepsis). Symptomen kan även vara liknande med hög feber och i allvarliga fall svår sjukdomskänsla och matthet eller omtöcknat medvetande. Den drabbade bör därför uppsöka läkare. Behandling är oftast penicillin eller annan antibiotika, i allvarligare fall intravenöst. Under sjukdomstiden rekommenderas avhållsamhet från fysisk ansträngning. (källa)
7. Vid svårare, långvarig eller återkommande yrsel ska man uppsöka läkare, detta för att orsaken ska fastställas så att en behandling kan påbörjas. En klinisk undersökning av bland annat ögon, öron och nervsystem utförs. Behandlingen kan bestå antihistaminer och läkemedel för att minska illamående. (källa)
8. Rädslan kan hänföras till tidigare negativa erfarenheter av tandvård. Vissa personer känner ingen oro inför ett tandläkarbesök, medan andra kan uppleva oro, yrsel, svettningar, magvärk och ångest. I extrema fall kan blotta tanken på ett tandläkarbesök göra personen svimfärdig. Stark tandläkarskräck kan medföra att personen i det längsta undviker att uppsöka tandläkare, vilket i sig ofta leder till mycket omfattande behandlingsbehov och höga tandvårdskostnader. (källa)