Urholka Synonymer Betyder Uttal

• underminera

Hur används ordet urholka

1. Stånkan har en bakgrund som medeltida kärl. "Stenneka" var en medeltida serveringskanna – det som i vissa dialekter ännu kallas stånda – ett kärl som står. De kan vara urholkade trädstammar eller laggade kar och tunnor. Stenneka och stånka är diminutivform och betyder "den lilla ståndan". De stånkor som omtalas under medeltiden var huvudsakligen träkärl. (källa)
2. Eka (dialektalt öka) är en mindre (svensk) rodd- eller segelbåt av typen allmogebåt. Den har i regel tvär akter och fallande stäv (både akter- och förspegel). Ekan, som ursprungligen var en urholkad trästam, är numera oftast klinkbyggd. Ibland förekommer den i enklare konstruktioner med endast en bordplanka. (källa)
3. Riktningen eller utsträckningen av ett vattendrag kallas vattendragets lopp, fördjupningen i vilken vattendraget flyter och vilken den oftast själv urholkat, benämns bädd eller kanal, och de vanligen sluttande stränderna eller sidorna kallas flodbank eller åbank. När två vattendrag möts kallas det större av dem för huvudgren och det mindre för biflöde eller biflod. Där större vattendrag som floder eller åar rinner genom relativt flacka områden, kan översvämningar bilda flodslätter (flodplan). I flacka områden kan vattendraget bilda meanderslingor, den börjar vindla sig och orma sig genom landskapet genom att erodera ner nya fåror. Ibland skär floden genom en vindling och kortar av fåran och en korvsjö kan bildas. (källa)
4. I allmänhet har floderna sitt ursprung i ett källsprång, ett träsk, en sjö eller en smältande glaciär. Sådana ursprung kallas för flodens källa. Den i början anspråkslösa bäcken eller älven utökas gradvis genom att tillflöden från sidorna — bifloder — tillförs till floden. Vattendrag kan på så sätt öka tämligen hastigt i vattenflöde och antar ganska snart dimensionen av en flod. Riktningen eller utsträckningen av en flod kallas för flodens lopp. Fördjupningen där floden flyter, och vilken den oftast själv urholkat, benämns som flodens bädd eller kanal. De vanligen sluttande stränderna eller sidorna kallas för flodbankar. (källa)
5. Skeppsmaskar (Teridinidae) är inte alls maskar utan en familj med maskformade musslor med endast två mycket små skalplåtar. De angriper trä i saltvatten varför de tillsammans med andra icke närbesläktade musslor, som också urholkar eller borrar in sig trä, kallas för borrmusslor. Efter ett pelagiskt larvstadium fäster den sig på trä och genomgår metamorfos. De två skalplåtarna i huvudänden används som borr när den äter sig in i trävirke. Till en början är masken liten och orsakar bara millimeterstora hål men inne i trävirket växer den till sig och kan i värsta fall orsaka centimetertjocka gångar i träet. (källa)
6. Den övermodiga beskyddaren. Hur välfärdsstaten underminerar det civila samhället och urholkar dygderna (med Thomas Gür, Stiftelsen Den nya välfärden 2012), även tillgäng som PDF på. (källa)
7. Idag finns också koncept som ontologiskt montage, stilistiskt montage och rumsligt montage. Ontologiskt montage kan förklaras som samexistensen av ontologiskt olika element under samma tidsrymd. Stilistiskt montage innebär att man samlar olika media eller stilar i samma film. Rumsligt montage betonar att sammansättningen av bilderna uppstår i det fysiska rummet. Dock finns en risk att montage appliceras på all form av sammanblandningar av bilder och som följd urholkas termen. (källa)
8. Majspipor är gjorda som namnet antyder av majskolvar, och de är billigare än övriga tobakspipor. Majskolvarna torkas först i två år innan de urholkas och sågas till piplängder, för att sedan göras om till pipor. Den äldsta och största tillverkaren av majspipor är Missouri Meerschaum. (källa)
9. I fallet att löneskillnader ökar, vilket kan vara en följd av politiska beslut då urholkas köpkraften för de fattigare människorna i samhället genom att mängden fiat("pengar") i ekonomin ökar. Därför blir mängden lön de fattigare personerna har inte värd lika mycket även om den kan ha "ökat" i absoluta tal. (källa)
10. Planlösningen hade många kvaliteter exempelvis att lägenheten fick fönster åt flera väderstreck, att husen placerades så att varje lägenhet och varje balkong fick sin del av solen och dagsljuset. Den svenska varianten kallas även folkhemsarkitektur som hade sin blomstringstid från sena 1940-talet till slutet av 1950-talet. Då hade många av de sociologiska tankarna försvunnit och minskade granntjänster och en ökande offentlig sektor urholkade gradvis grannskapstanken. (källa)