Urmakeri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet urmakeri

1. När Polhem vistades i Karlskrona och Karlsgrav 1717–1718 hade det uppstått en läcka i vattenrännan som försåg smedjan med vattenkraft, men arbetarna brydde sig varken om att laga läckan eller hugga bort isen framför dörren, utan valde det enklare alternativet att lyfta bort dörren. På kort tid stals det mesta i smedjan och arbetarna försvann till sina egna verkstäder med stulna verktyg. 1725 kom Polhems brorson Anders Polhammar till Stjärnsund. Polhem, som efter alla motgångar tänkt lägga ner urmakeriet, ändrade sig då han märkte att brorsonen visade anlag för urmakeri. Polhems son Gabriel, som ansvarade för driften vid faderns frånvaro, anställde 1727 kusinen Anders som bokhållare med en årslön på 200 daler kopparmynt, fri kost och kammare. 15 januari 1730 slöts ett avtal mellan Polhem och Polhammar om bildandet av en ny urfabrik. Enligt avtalet lämnades Polhammar fria händer att under tre års tid bygga upp fabriken. Utöver sin lön skulle Polhammar ha rätt till en tredjedel av fabrikens försäljningsnetto. 1736 anförtroddes Polhammar även Polhems andel av Stjärnsunds manufakturverk, som han behöll till 1753. (källa)
2. Urmakeriet i Mora, Dalarnas Hembygdsbok 1937. (källa)
3. Pel Finmekanik Pelk Urmakeri. (källa)
4. När Marieholms Yllefabrik på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300, var Marieholm ett blomstrande industrisamhälle med cirka 1 200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser, utan även Åkarps gästgivaregård, mejeriet och Marieholms tegelbruk samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer. (källa)
5. I mars 1931 beslöt Stockholms stadsfullmäktige att anslå erforderliga medel till en ombyggnad av slussområdet i enlighet med det förslag som framlagts av 1930 års trafikkommitté. Samma år började byggarbetena med den nya slussen och trafikplatsen. Stora delar av den äldre bebyggelsen revs, bland annat all bebyggelse ner mot nordost och Stadsgården. Här fanns rederikontor, klädaffärer, urmakeri och depeschbyråer. Även byggnaden med den populära Källaren Pelikan vid Brunnsbacken 4 försvann. Namnet lever vidare i en av Slussens slingor, Pelikanslingan. Södra stadshuset, som då var mycket nedgånget, bevarades, likaså tegelbyggnaden för Stockholms sjömanshem. (källa)