Urtima Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet urtima

1. 1871 (urtima riksdagen): Gustaf af Ugglas. (källa)
2. Urtima är motsatsen, och innebär att den lagstiftande församlingen är inkallad till en extra session, ett extra möte, som inte är bestämt i lag. (källa)
3. Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom klassval, och bestående av fyra ständer: ridderskapet och adeln, prästeståndet, borgarståndet samt bondeståndet. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 (Borgå lantdag), 1863, 1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904–1905, och 1905–1906 (urtima lantdag). I Helsingfors sammanträdde adeln i Riddarhuset och de ofrälse stånden i Ständerhuset. (källa)
4. Det finns två olika benämningar gällande Riksmöte. Sammankomster under stadgad riksmötesperiod och under lagstadgad tid på dygnet och avsedda veckodagar är att betrakta som Lagtima riksmöte, medan ett Urtima riksmöte kan inkallas vid andra tider på dygnet eller i veckan, då oplanerade, akuta ärenden påkallar en snabb behandling. (källa)
5. Erik av Pommern ville avskaffa lagmanstingen och ersätta dessa med räfsteting. I en stadga av 1413 föreskrev han nämligen, att lagmansting inte längre skulle hållas, men att däremot räfsteting skulle hållas på bestämda tider i varje lagsaga, i allmänhet två gånger om året (således bli lagtima och ej urtima såsom enligt Magnus Erikssons landslag). På dem skulle domsrätten utövas av biskopen, två av kapitlet, lagmannen och sex av kungen utsedda frälsemän. (källa)
6. När ungdomsskolereformen lades fram inför den urtima riksdagen 1918, där yrkesundervisningen ägnades stor uppmärksamhet, föreslog Kunglig Majestät inrättandet av en överstyrelse för yrkesundervisningen. I stället beslöts det att en skolöverstyrelse skulle inrättas som var ansvarigt både för läroverken och folkskolorna. Vid påföljande riksdag lades en proposition om en sådan gemensam överstyrelse för läroverken och folkskolorna, vilken utan några större meningsskillnader bifölls av riksdagen. Instruktion fastställdes hösten 1919 och Skolöverstyrelsen började sin verksamhet 1920. Namnet Skolöverstyrelsen hade då dock redan använts av Folkskoleöverstyrelsen sedan denna 1918 utökats med en yrkesskoleavdelning. (källa)