Utarrendera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utarrendera

1. Russarö (1922–2002), utbildningsfort. (Var mellan 23.03.1940 och 02.12.1941 utarrenderad till Sovjetunionen). (källa)
2. Kungsgården var fram till 1719 utarrenderad till privatpersoner medan slottet under samma tid förvaltades av kronans hauptmän eller som de senare kallades, slottsskrivare. Det övergripande ansvaret för kronoegendomen hade Kammarkollegiet och som dess förlängda arm Länsstyrelsen i Mariestad. 1731 blev Läckö kungligt slott, och kungsgården arrenderades också då ut. 1752 förlänades slottet åt Carl Gustaf Tessin, 1810 blev slottet åter förläning som nationalbelöning åt Carl Johan Adlercreutz på femtio år. Han ändrade kungsgårdens namn till Siikajocki efter Slaget vid Siikajoki där han hade skördat stora framgångar. Det nya namnet slog aldrig igenom men fanns trots det med i fastighetsbeteckningen fram till 1970 av Lantmäteriverket. Det innehades efter Carl Johan Adlercreutz' död inledningsvis av hans son Fredrik Adlercreutz (1793–1852) och därefter av den förres bror Gustaf Magnus Adlercreutz (1775–1845), regementschef på Västgöta regemente och bosatt på Götala kungsgård vid Skara och utarrenderades senare bland annat inom ätten Rudenschöld, vilken hade gift in sig i släkten Adlercreutz 1826. Det kom dock senare att förvaltas direkt under Byggnadsstyrelsen. År 1990 övertogs verksamheten vid slottet av Stiftelsen Läcköinstitutet, som sedermera ombildades till Stiftelsen Läckö Slott. Sedan 1993 förvaltas Läckö slott av Statens Fastighetsverk. (källa)
3. Anders Gyllenhöök sålde Engelsberg 1728 till familjen Söderhielm, som under 1700-talet moderniserade bruket ytterligare. 1746 brann herrgården och fick nyuppföras. Lorents Petter Söderhielm lät på 1780-talet uppföra den västra flygeln på herrgården för att få plats med sin stora familj, med sina två hustur hade han nitton barn, av vilka femton nådde vuxen ålder. Han lät även bygga om masugnen. Efter släkten Söderhielm blev Anders Hebbe ägare till Engelsberg, men han bodde under tiden på Högfors bruk. Han sålde det 1825 till Gabriel Casper Timm. Han lät modernisera herrgården som då förfallit. Hyttan, en så kallad mulltimmerhytta fick förhöjd masugnspipa, han byggde en rostugn, installerade malmkross, blåsmaskin och värmapparat, samt lät ersätta de gamla tyskhärdarna med franchecomtéhärdar. Han hade för avsikt att även uppföra två lancashirehärdar men tvingades på grund av begränsade ekonomiska resurser att vänta till 1887 innan han hade råd med detta. Kort därefter tvingades han i konkurs. Hans son och sonson försökte under en tid att driva bruket vidare men 1890 fick man lov att stänga smedjan och 1891 utarrenderades hyttan. Hyttan utarrenderades 1903 -1915 till Fagersta bruk. I stället försökte Clas Gabriel Timm som den siste i släkten som ägde bruket att anlägga en fiskodling i ett område nära Åmänningen och var den förste i Sverige att odla regnbågsforell. (källa)
4. Frövi–Ludvika Järnväg (FLJ) var ett enskilt järnvägsbolag som öppnade sin trafik år 1873. Sträckan anlades mellan Frövi och Ludvika och drogs via Lindesberg–Kopparberg och Grängesberg. Initiativtagare och ägare var det brittiska bolaget The Swedish Central Railway Co. Ltd. Järnvägen kallades "Svenska Centralbanan", men i de trakter där järnvägen gick fram, hette den "Swedish Central Railway". Detta namn bibehölls till år 1875, då det förändrades till Frövi–Ludvika järnväg. År 1900 utarrenderades järnvägen på 50 år till Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) och 1925 upplöstes Swedish Central Railway Company genom likvidation. Sträckan har en längd av 98 kilometer och trafikeras idag huvudsakligen av Tåg i Bergslagen. (källa)
5. Ett exempel är en fastighetsägare som utarrenderar fastigheten ett visst antal år eller medger inteckning i densamma ("upplåter" nyttjanderätt resp. panträtt). Ett annat exempel är att en uppfinnare tillåter ett bolag att under viss tid använda hans patenterade uppfinning ("upplåter" en begränsad rätt att utöva patentet). (källa)
6. Skuggans huvudbyggnad består flera timrade stugor som byggts ihop till dagens vinkelhus. Den östra flygeln härrör möjligtvis från 1770-talet och var ett fiskareboställe och senare gårdsdrängboställe. Under 1800-talets första hälft började stället utarrenderas som sommarnöje. Dagens byggnad fick sitt nuvarande utseende efter 1800-talets mitt genom flera om- och tillbyggnader. (källa)
7. Kyrkans jord kom under Gustav Vasa att dras in till staten, och sedan kungsladugården i Uppsala spelat ut sin roll inrättades här 1609 en ny kungsgård. Kungsgården kom dock främst att utarrenderas. 1622 var slottsfogden i Uppsala Engelbrekt Svensson arrendator, och 1661 övertog Gabriel Gabrielsson Oxenstierna arrendet. Oxenstierna beslöt att renovera byggnaderna, och uppdrog åt Olof Rudbeck d.ä. att som arkitekt rita en ny huvudbyggnad, färdigställd 1671. Rudbecks byggnad brann 1733, och ersattes 1774 av nuvarande huvudbyggnad. (källa)
8. Efter Finlands nederlag i finska vinterkriget tvingades det att utarrendera Hangö udd till Sovjetunionen som flottbas på 30 år. En fortifikationslinje, den så kallade Harparskoglinjen anlades av finländarna i rask takt tvärs över udden. Den sovjetiska hangöbasen återtogs av finländarna i början av december 1941. Sovjetunionen inledde sjöledes utrymningen av Hangö udd redan i november 1941. Natten mot den 3 december 1941 utrymdes den sovjetiska hangöbasen för gott. Spåren från krigstiden är, än i dag, allestädes synliga på udden. (källa)
9. Så länge det fanns jord att tillgå i praktiken i obegränsad mängd, det vill säga för befolkningens alla kända, beaktade och förutsedda behov, kostade obrukade delar som regel ingenting. Även om all jord från början förklarats vara statsegendom där särskilda områden med full äganderätt uppläts till enskilda personer, så skedde detta mestadels gratis eller till ett pris som knappt kunde betraktas som annat än en avgift för statens medverkan vid rättsöverflyttningen. En jordägare som ville sälja eller utarrendera odlad jord erhöll, så länge lika god och lika välbelägen ouppodlad jord kunde fås av staten, i regel betalning endast för de kostnader som blivit nedlagda för jordens uppodling, bebyggande etcetera. (källa)
10. I samband med utbyggnaden av Trollhättefallet genomfördes en utredning om huruvida staten borde tillvara sina regaleintressen i vattenkraften genom att i stället för utarrendera själva bygga vattenkraftverk. Efter långa tvister och olika planer kring utbyggnaden bildades 1905 Styrelsen för Trollehätte kanal- och vattenverk med Wilhelm Hansen som VD. 1910 togs anläggningen i drift. Redan under konstruktionen av Trollhättans vattenkraftverk hade behovet av en ny organisationsform för statens vattenkraftsrörelse blivit kännbart. 1909 tillkom Kungliga Vattenfallsstyrelsen, och Trollehätte kanal- och vattenverk avvecklades. Kort därefter började byggnationen av vattenkraftverken i Porjus och Älvkarleby. (källa)