Utbildningsnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utbildningsnämnd

1. Beslut om att inrätta en lokal styrelse togs av kommunfullmäktige. Därefter fick skolledare och utbildningsnämnd (eller dylikt) överlåta befogenheter till den lokala styrelsen. Det innebar att en lokal styrelse enbart fick besluta i de frågor som delegerats till den. I första hand rörde dessa driften av skolan, men även andra frågor som tidigare legat på rektorn, utbildningsnämnd eller skolkonferensen som funnits tidigare. Lokala styrelser kunde besluta om allt från skolans ordningsregler till ombyggnationer och investeringar. (källa)
2. Petersens politiska engagemang började på gymnasiet, då hon gick med i Det Konservative Folkeparti 1931. Hon engagerade sig bl.a. i kvinnofrågor och upprättade ett lokalt kvinnoförbund i Kolding 1936. Hon blev invald i Koldings stadsfullmäktige 1943, ett mandat som behöll till 1949, som den yngsta kvinnliga kommunalpolitikern i Danmark. Hon var bl.a. ledamot i stadens social-, förskole-, och utbildningsnämnder. Hon kom in i Folketinget som suppleant för Flemming Hvidberg 1959. Hon fick behålla detta mandat i samband med Hvidbergs död samma år. Samma år gifte hon sig med partikollegan och professorn Orla Strange Petersen. I Folketinget satt hon bl.a. i social- och utbildningsutskotten, var ledamot i Kvindekommissionen (1965-1974) och Folketingets grönlandsfond (1973), samt konservativ representant i Statens Kunstfond från 1964. Hon utmärkte sig även i ett antal sakfrågor, bl.a. som förespråkare av att Danmarks Radios TV-monopol skulle upphävas, som kritiker av Christiania och upprättandet av Roskilde Universitetscenter och som motståndare av statligt stöd till Jens Jørgen Thorsens Jesusfilm. Hon var även morståndare av legaliseringen av pornografi. Hon förlorade sitt mandat i valet 1973. (källa)
3. Eva Nilsson var aktiv inom dåvarande Folkpartiet och satt i kommunstyrelsen i Skellefteå kommun och landstingets kultur- och utbildningsnämnd, liksom i Stiftelsen Skelleftepress och tidningen Norra Västerbottens styrelse. Hon avled efter en längre tids sjukdom i skelleftesjukan, 56 år gammal. (källa)
4. Bjørn Westh är son till läraren Hans Rømer Holm Westh (1914–1975) och förskolläraren Ingrid Cold-Ravnkilde (1918–1981). Han tog studentexamen vid Vestjysk gymnasium 1963 och lantmäteriexamen vid Den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole 1969. Han arbetade som assistent på en stadsplaneringsfirma innan han startade upp en egen verksamhet i Viborg 1972, som han sedan drev till 1981. Hans politiska engagemang började i partiet Liberalt Centrum, men han gick över till Socialdemokratiet och var med om att grunda socialdemokratiska partiavdelningar i Skals och Møldrups kommun 1970. Han var ledamot i Møldrups kommunfullmäktige (1970-1977) och satt i dess naturskyddsnämnd och utbildningsnämnd (1974-1975). Han var även styrelseledamot (1978-1981 och 1982-1993) och ledamot i det verkställande utskottet för Danmarks Naturskyddförening (1978-1981). På regional nivå var han styrelseledamot i Viborg amtskommunforening (1974-1977), ledamot i Viborg amts naturvårdsutskott (1974-1977) och ordförande i jordbruksutskottet (1983-1990). (källa)
5. Stiftelsen ersatte kyrkliga riksorgan som Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete (1965-84, tidigare Svenska kyrkans diakonistyrelse 1910–65), Svenska kyrkans diakoninämnd (1965-85), Svenska kyrkans informationscentral och Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Dess verksamhet avsåg främst Svenska kyrkans frivilliga verksamhet. (källa)
6. Washington är en av de amerikanska städer som har högst andel skolbarn inskrivna i kommunala skolor, och District of Columbia Public Schools driver på uppdrag av stadens utbildningsnämnd cirka 160 skolor och lärcenter. Flertalet är grundskolor (elementary schools) men systemet täcker även in högre studier samt gymnasie- och vuxenutbildning. (källa)
7. Han hade fackliga förtroendeuppdrag 1947–1958 inom Sveriges folkskollärarförbund, var 1963–1969 sekreterare i TCO:s lärarråd och utbildningsnämnd, 1964–1971 ordförande i bestyrelsen för TCO:s utbildningsdagar, 1967–1970 ordförande i TCO:s forskningsdelegation och i TCO:s familjepolitiska grupp, 1968–1970 ordförande i TCO:s kulturutredning. Han var 1964–1971 ledamot av utbildningsdepartementets planeringsråd för utbildningsfrågor, samma år ledamot av Skolöverstyrelsens verksstyrelse, 1963–1970 ledamot av yrkesutbildningsberedningen, 1968–1971 ledamot av U68:s arbetsmarknadsgrupp, 1972–1975 ordförande i ledningsgruppen för projektet Målbestämning och utvärdering (MUT), 1979–1985 ledamot av förbundsstyrelsen för IOGT-NTO och 1979–1982 styrelseledamot i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. (källa)
8. Gustav Frohm var son till skräddarmästaren Anders Frohm. Han utbildade sig efter studentexamen i Malmö 1910 till affärsman och blev 1919 kontorschef och 1940 VD för E. Rydbeck AB och Brand- och Lifförsäkrings AB Skånes generalagentur i Stockholm. Frohm var från 1939 ledamot av styrelsen för Tarifföreningen för ansvarighetsförsäkring med flera branscher samt av Svenska försäkringsföreningens utbildningsnämnd. (källa)
9. Beträffande Stockholms kommun, har ansvaret för grundskola, skolbarnomsorg, obligatorisk särskola och mellanstadieverksamhet från och med den 1 juli 2007 flyttats från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. (källa)
10. Desegregering (desegregera) är en process som, mer eller mindre planlagt, minskar segregation. Ordet används oftast om det federala upphävandet av rasistiskt grundad segregation i USA från 1950-talet och framåt. Desegregation var länge ett mål för den amerikanska medborgarrättsrörelsen, både före och efter att USA:s högsta domstol dömde till fördel för käranden i det prejudicerande målet Brown mot Board of Education (utbildningsnämnden). Att avsluta segregeringen i skolsystemet och militären ansågs särskilt viktigt. Rasintegration i samhället var ett närliggande mål. (källa)