Utbildningstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utbildningstid

1. 1. och 2. Kustjägarkompaniet utbildar kustjägare (stridsordonnanser, eldstödskrigare, eldledningsmän samt manskap till underhållsuppgifter). Kustjägarna utbildas för stridsuppdrag i skärgårdsmiljö samt i bosättningsmiljö. Uppgifterna kan variera från spaningsuppdrag till anfallsuppdrag och tagande av terräng. Kustjägarna samarbetar med landstridskrafter, fartygsenheter samt helikoptertrupper. Truppens huvudsakliga transportmedel är Jurmo- och G-båtar. Utbildningen är krävande och förutsätter god kondition. Utbildningstiden för manskap är 165 dygn. Gruppchefernas och plutonchefernas utbildningstid är 347 dygn. Efter grundutbildningen placeras de som presterat sämst fysiskt på underhållsuppgifter eller förflyttas till andra kompanier. De mest lämpliga förflyttas till amfibieskolan för gruppchefsutbildning på kustjägar- eller eldledningslinjen. (källa)
2. Fri tandvård vid olycksfall eller vid akuta besvär under utbildningstiden. Man kunde också få den vård som krävdes för att man skulle kunna klara av utbildningen. Vid en längre tjänst så kunde man också få den vård som var nödvändig för att tandhälsan inte skulle försämras. (källa)
3. Utbildningarna ordnas av Arbetsförmedlingen som då beställer denna av en utförare, som ett utbildningsföretag eller en kommunal uppdragsverksamhet. Vanlig utbildningstid för arbetsmarknadsutbildning är upp till sex månader. Utbildningen är kostnadsfri och aktivitetsstöd kan betalas ut av Försäkringskassan. (källa)
4. Schweiz försvarsmakt (Schweizer Armee) är ett värnpliktsförsvar som består av en armé och ett flygvapen och gemensamma stödorgan. Nästan alla insatsförband är mobiliseringsförband. Grundutbildningen för meniga är 18 eller 21 veckor med sex respektive sju repetitionsövningar om 19 dagar vardera vilket ger en sammanlagd utbildningstid av 260 dagar. Schweiz kan mobilisera åtta operativa brigader. (källa)
5. Brunzell utbildade sig på Tillskärarakademien och på Konstfack samt hos en körsnär i sömnadshantverk och skinnsömnad, i måleri och till modist. Redan under sin utbildningstid på Konstfack engagerades Brunzell till Studentteatern i Uppsala som dekoratör. Hon arbetade även under flera år som kostymtecknare på Uppsala stadsteater, men slutade 1962 för att ägna sig åt sitt eget textila skapande. Till en början ägnade sig Brunzell åt textila bilder, vilket resulterade i ett flertal utställningar och uppdrag för offentlig utsmyckning, men hon övergick snart till att skapa kläder. När domkyrkan i Uppsala renoverades på 1970-talet fick Brunzell i uppdrag att utsmycka Sturekoret vilket ledde till Textil Fuga – en 50 kvadratmeter stor vävnad som det tog tre år att framställa. (källa)
6. Lapplands jägarregemente utbildade jägarförband (kallades för lapplandsjägare) som var avsedda för strid och uppträdande på djupet i av fienden behärskat område i upp till 30 dagar bakom linjerna. Soldaterna, befäl och officerare utbildades i krigföring i subarktisk miljö, hög- som lågfjällsterräng. Utbildningen omfattade bland annat minstrid, jägarstrid, överlevnad, sabotage, spaning, flygsamverkan med mera. Huvuddelen av tiden av utbildningen genomfördes under vinterhalvåret med 15 till 7,5 månaders utbildningstid beroende på befattning. Utbildningen skedde främst i grupp och plutonsstrid men under senare år även i kompani som bataljonsförband. En utbildningskontingent omfattade cirka 400 värnpliktiga. (källa)
7. Genom försvarsbeslutet 1901 avskaffades indelningsverket och en armé byggd på allmän värnplikt infördes. Utbildningstiden var olika beroende på truppslag. Infanteriet, trängen och de till fästningarna hörande artilleriet och ingenjörstrupper hade en första tjänstgöring om 150 dagar, åtföljda av 90 dagars repetitionsövningar. Vid kavalleriet och de för fälttjänst avsedda artiller- och ingenjörsförbanden hade en första tjänstgöring om 281 dagar, till vilket kom 42 dagars repetitionsövningar. (källa)
8. Värnpliktiga gruppchefer, mellan 1972 och 2010 då värnpliktssystemet lades i malpåse, hade uttagning som gruppbefäl under den militära grundutbildningen. Gruppbefälsvärnpliktiga uppnådde graden korpral under grundutbildningen och krigsplacerades därefter som furir. Före 1982 fanns även graden överfurir, och sedan 2009 utnämns inga nya furirer. Utbildningstiden varierande mellan lägst 290 och högst 455 dagar beroende på vapenslag samt befattning. (källa)
9. Kompanibefälsvärnpliktiga (KB) var värnpliktigt befäl som efter genomförd grundutbildning blev krigsplacerade som värnpliktsofficerare, med fänrik som grad. Värnpliktigt kompanibefäl utbildades endast i armén och utbildningstiden för kunde variera mellan lägst 415 och högst 615 dagar, beroende på truppslag och befattning. Kompanibefälselever genomförde antingen kompanibefälsskola som så kallat försteg i början av den militära grundutbildningen, eller plutonsbefälsskola med en kompletterande kadettskola som utbildningens sista steg. (källa)
10. Lansryttarna, lansiärerna, började försvinna ur härarna i central- och Västeuropa i början av 1600-talet och i Frankrike till exempel förvandlades alla lansiärregementen till kyrassiärer. Orsaken till förändringarna var bland annat att i de långa krigen hade omsättningen av soldater och hästar varit mycket stor vilket gjorde att det var svårigheter att skaffa goda hästar och välövat folk. En lansryttare ansågs behöva en lärotid på minst tre år och eftersom de anföll i fyrsprång behövdes mycket goda och kraftiga hästar. Kyrassiärerna däremot anföll i kort galopp, trav eller skritt och deras förnämsta vapen var pistoler. Utbildningstiden för dessa var kortare och de behövde inte heller så bra hästar som lansiärerna. (källa)