Vad betyder och hur uttalas utbyggnadstakt
Utbyggnadstakt uttalas ut|bygg|nads|takt.
Ordformer och varianter av utbyggnadstakt
Singular
- utbyggnadstakt
- obestämd grundform
- utbyggnadstakts
- obestämd genitiv
- utbyggnadstakten
- bestämd grundform
- utbyggnadstaktens
- bestämd genitiv
Utbyggnadstakt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet utbyggnadstakt
Målet på lång sikt är bygga motorväg eller så kallad högklassig fyrfältsväg Segmon–Norrtälje och 2+1-väg i övrigt. Med nuvarande utbyggnadstakt kommer det att ta många år. Samtliga nybyggen ska ha denna standard. På några håll byggs mitträcke i befintlig väg vilket inte räknas som nybygge. När samtliga sträckor med vanlig landsväg är ombyggda kommer E18 att ha en standard som varierar mycket med längre motorvägar som avlöses av bitar med motortrafikled, vilka kommer att vara kvar i många år (andra byggen prioriteras vanligen). Motortrafikledsträckorna byggdes före 1990 då det var målstandard längs större delen av vägen.
På 1970-talet var DDR ekonomiskt på fötter igen och det började förekomma motorvägsutbyggnad, om än i blygsammare skala än i väst. Förkrigsnätet i östra Tyskland var nämligen inte byggt efter DDR:s efterkrigsbehov, så några motorvägar byggdes på 80-talet. Bland annat A19 mellan Rostock och Berlin som färdigställdes 1982, liksom A14 mellan Dresden och Leipzig. Efter att DDR och BRD erkänt varandra som stater 1972, följde nya transportavtal om transitresor mellan Västberlin och övriga BRD, vilket innebar byggandet av A24 från Hamburg till Berlin i början av 1980-talet. Även Berliner Ring färdigställdes i slutet av 1970-talet för att göra det lättare för trafik att köra förbi Västberlin mot Östberlin, utbyggnadstakten var dock väsentligt lägre än på den västra sidan. Likafullt hade DDR ett betydligt mer omfattande vägnät än andra kommunistländer som vanligen inte hade motorvägar alls, även om det började byggas mer och mer i slutet på 1970-talet. Som undantag kan nämnas att Jugoslavien var utrustat med ett lite större vägnät.
Området tillhörde tidigare dels Västberga gård, dels Hägerstens gård. Ända fram till 1930-talet var området obebyggt. Det mesta av marken ägdes av företaget Olsson och Rosenlund. 1937 kontaktade företaget kommunen och bad att en stadsplan skulle tas fram för deras område, företaget ägde marken norr om nuvarande Sedelvägen. Stadsplanekontoret tog fram en sådan, och enligt den skulle området bestå av smalhus och ett mindre antal villor. Ett antal hus uppfördes också, men på grund av andra världskriget var utbyggnadstakten låg.