Utegångsfår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet utegångsfår

1. Gotlandsfår är en fårras som härstammar från det gotländska utegångsfåret med ursprung på Gotland. Det förekommer numera, förutom i Sverige, även i bland annat Norge, Danmark, England och Nya Zeeland. Rasen har tidigare även kallats pälsfår. (källa)
2. Gutefåret är en av de två inhemska fårraser på Gotland som bägge härstammar från det gotländska utegångsfåret. Den andra är gotlandsfåret. (källa)
3. Under sommarhalvåret flyttar några av djuren ner till Barnens zoo, där det finns ponnyridning och klapp-hage. Barnens zoo kom till 1971, lagom till Göteborgs 350-årsjubileum, och invigdes den 28 april. Anläggningen kom till på initiativ av Harry Hjörne, och kostade cirka 400 000 kronor att iordningställa. Den innehöll åtta byggnader, och i de sju hus som var avsedda för djuren, fanns det: tio grisar, två kalvar, 18 getter, tre tackor - gotländska utegångsfår - med två lamm var, åtta hundvalpar, 20 marsvin, 10 dvärghöns, tre kalkoner med 21 kycklingar och sju kaniner. Djurhagarna hade ursprungligen en yta av 1 500 kvadratmeter. (källa)
4. Så småningom har öarna tagits i bruk för fårbete. Från senare tid finns på Lilla Karlsö rester av husgrunder, vilka troligen är gamla lambgift (fårstior) eller fiskebodar. Carl von Linné besökte ön den 14 juli 1741, under sin gotländska och öländska resa. Han mötte då de ursprungliga gotländska utegångsfåren på ön. Ön brukades då av bönder i Eksta socken. Enligt en uppgift i Analecta Gothlandica från 1740-talet hade ön tidigare varit täckt av en rik skog, men att denna avverkats för skeppsbyggnad. Selma Lagerlöf skildrar i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige från 1906–1907 ett rävbesök på Lilla Karlsö. 1954 inköptes ön av Svenska Naturskyddsföreningen. 1955 fridlystes ön som naturminne, med syfte att "värna om öns nuvarande karaktär av ålderdomligt gotländskt beteslandskap", men också för att "skydda öns topografi mot skadegörelse" samt "vårda öns fauna och flora". (källa)