Uthuslänga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uthuslänga

1. Strax söder om kyrkan finns Vikas två äldsta skolbyggnader med tillhörande uthuslänga. Den äldsta skolbyggnaden, som är från 1700-talet och tillbyggd på tidigt 1800-tal och på 1960–80-talet, är idag sockenstuga (församlingshem). Den "nyare", byggd 1889 och med texten FOLKSKOLA på fasaden, är idag ett privatägt bostadshus. Den, liksom uthuslängan, har renoverats till ett utseende liknande det ursprungliga. Skolorna ersattes under 1960-talet av den nya Vikaskolan. (källa)
2. Ornässtugan, eller Ornäsloftet, i Ornäs i Borlänge kommun, Dalarna, är en byggnad från 1504/05 och ett av Sveriges äldsta museer. Museiverksamheten började redan i mitten av 1700-talet. Den dåvarande ägaren, Jacob Brandberg, samlade in föremål som anknöt till Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna, där Ornässtugan hade spelat en viktig roll. Sedan 1935 är hela området med fyra byggnader (loftbyggnaden, bostadshuset, uthuslängan och smedjan) ett lagskyddat staligt byggnadsminne. Byggnaden ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. (källa)
3. Byns historia är oklar. I äldre handlingar förekommer inte Källberget, utan det registreras som en bydel under Yttermo. Enligt traditionen skall bebyggelsen ha tillkommit på 1700-talet. Orsaken till byn placering skall ha varit närheten till en källåder på Källbergets södra sida. De första gårdarna i byn skall ha varit Kalles- och Pellesgården. På 1920-talet fanns runt 12 gårdar i byn. Närheten till Leksandsnoret har gjort att byn behållit sin popularitet, och nya byggnader har tillkommit. Bebyggelsen är trots det förhållandevis orörd, med väl bibehållna uthuslängor och härbren. Den har därför efter att tidigare varit klassat som regionalt intresse, nu ingår i bykomplexet Häradsbygden som ett Riksintresse för kulturmiljövård. (källa)
4. Johan Wibom satte 1818 igång med en livlig ombyggnadsverksamhet och lät 1818-25 nyuppföra samtliga uthus som än i dag står på gården – statbyggnaden, stall- och ladugårdslängorna, vagns- och uthuslängor, iskällare och brännvinsbränneri. (Brännvinsbränneriet hade stor betydelse fram till att det lades ner 1863.) Samtliga dessa hus är putsade eller reveterade med gulockra-slätputs och har brutna tak. Takfotslisten gavs på ett flertal av byggnaderna en mycket karaktäristisk utformning i form av en kraftigt tandsnittsliknande dekor. (källa)
5. På gården finns också ladugård, loft, stall, vagnsskjul och en uthuslänga. (källa)
6. Kungsgården på Ven utgör huvuddelen av Tycho Brahes forna egendom, som han erhöll i förläning av kung Fredrik II för att anlägga ett observatorium för sina astronomiska studier. Huvudbyggnaden ligger i omedelbar anslutning till platsen för Uranienborgs slott och observatoriet Stjärneborg samt delar av ekonomibyggnaderna, som kan härröra från Brahes tid. Huvudbyggnaden av tegel i en våning med inredd vindsvåning under rödmålat plåttak med valmade gavelspetsar, uppfördes år 1900. Uthus och bostadslänga bestående av två stenbyggnader, som sammanbyggts med en tegeldel, där de äldsta delarna möjligen kan härröra från 1500-talet. De sammanbyggdes troligen 1863 och återuppfördes efter en brand 1917. Uthuslänga — ladugård med mera — av sten och tegel under tegeltak ombyggdes 1856 och efter en brand 1917. De äldsta delarna kan möjligen härröra från 1500-talet. (källa)
7. Duveke är känt sedan senmedeltiden. Huvudbyggnaden av sten tillkom möjligen på 1500-talet men fick sin nuvarande empirekaraktär vid en ombyggnad 1820. På 1860-talet tillbyggdes två flyglar mot norr. Frälsegods har varit dominerande i Halmstad från 1300-talet. Hälften av gårdarna i Halmstad var på 1600-talet frälsegårdar under Duveke gods, som ligger norr om Halmstad. 1797 köptes gården av H.W. Berg von Linde. I början av 1800-talet fanns tolv gårdar i kyrkbyn, men efter enskiftet 1828 flyttades flera gårdar ut och bara ett fåtal gårdar fanns kvar. Kyrkan ligger inom fornlämning Halmstad bytomt enligt karta från 1799. Prästgården med uthuslänga ligger kvar i byn och före detta sockenstugan. som numera är församlingshem och några gårdar. Norr om kyrkan finns landsvägen och en gård. Sydöst om kyrkan ligger gamla prästgården. Ytterligare en kyrkogård med ett gravkapell finns. I slutet av 1800-talet bestod församlingen av lite mer än 1 000 invånare, och kyrkogården räckte inte längre till. Kyrkorådet beslutade därför att utvidga kyrkogården mot väster. Men efter överklagande tog kyrkorådet 1901 beslutet att anlägga en helt ny kyrkogård, den så kallade kapellkyrkogården, där man åtta år senare lät uppföra ett kapell ritat av Theodor Wåhlin. Kapellet som kostade 6380 kronor att bygga bekostades av patronus på Duveke. 1950 hade medlemsantalet i församlingen sjunkit till cirka 250 personer och kapellet togs ur bruk. Sedan mitten av 1900-talet har bara enstaka begravningar skett på kyrkogården. (källa)
8. Eftersom merparten av bebyggelsen uppförts av Kronan skiljer sig byggnadernas utseende delvis från Seglationsstyrelsens fyrvaktarboställen. Bostadshuset är ovanligt långsträckt. Det byggdes ursprungligen 1852, men blev tillbyggt 1872 för att inrymma två bostäder, eftersom det fanns två fyrvaktare. Huset har blivit moderniserat i mitten av 1900-talet, men bibehåller mycket av den äldre prägeln. Till fyrvaktarbostället hör även en uthuslänga och en bodlänga från 1800-talets senare del, samt förrådsbod och dass. Ovanligt nog är även den stora murade eldstaden för tvättgrytan bevarad. (källa)